En central tes i de flesta teorier om det goda samhÀllet Àr att alla mÀnniskor skall behandlas lika. All Ätskillnad mellan individer mÄste vara befogad och undantag frÄn regeln att lika fall skall behandlas lika mÄste vara vÀl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av sÄvÀl kvinnor som personer som ingÄr i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering Àr strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhÀllssfÀrer sÄ som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rÀttsvÀsendet.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svÄrigheter för den enskilda individen att avgrÀnsa sig i sitt arbete. I den hÀr studien undersöker vi varför tjÀnstemÀn inom en barnrÀttsorganisation arbetar sÄ mycket. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjÀnstemÀn om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, dÀr en viktig utgÄngspunkt Àr att en organisation bestÄr av mÀnniskor som inte bara arbetar för organisationens mÄl, utan ocksÄ sina egna.

: Idag trÀngs ett stort antal aktörer inom prisvÀrt mode pÄ en arena dÀr kunden blivit allt mer medveten kring pris och kvalitet. AffÀrsidéer, som bygger pÄ att erbjuda mode till fördelaktiga priser, sÀtter stor press pÄ företagens kostnader dÀr varken kvalitet eller design fÄr pÄverkas negativt. En naturlig strategi för företag till minskade kostnader blir förlÀggning av produktion dÀr stora kostnadsfördelar kan erhÄllas. SÄledes har det under lÄng tid varit vanligt förekommande med företag som etablerar produktion i Asien, dÀr bland annat lÄga löner agerar bidragande faktor till avsevÀrt lÀgre produktionskostnader. Begreppet backsourcing har pÄ senare Är kommit att diskuteras allt mer och en trend har kunnat ses dÀr företag vÀljer att flytta hem verksamhet frÄn dessa typer av lÄgkostnadslÀnder.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

This study investigates a Swedish educational project aimed to incorporate young people with intellectual disabilities into the labor market through internship. This qualitative interview study was conducted with six of the project student?s internship supervisors. The purpose of this study is thus to examine the motives behind the decision to take on a trainee from the program at the workplace. In addition, the study also aims to examine whether and how dif-ferent factors of the workplace affect the trainee?s opportunities for social inclusion in the workplace.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.

Den hĂ€r uppsatsen har behandlat de hĂ€lsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvĂ€rld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens intrĂ€de och begynnande etablering i Norden. Jag har frĂ„gat mig om det gĂ„r att se nĂ„gon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har dĂ€rför studerat dem i ett syfte att söka se spĂ„r av anpassningsfenomen sĂ„som ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse Ă„t begreppen ackulturation och synkretism. HĂ€r har jag valt att arbeta med Anders HultgĂ„rds begrepp dĂ€r ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte pĂ„verkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgĂ„ende förĂ€ndringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel pĂ„ integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen frĂ„n min egen hemtrakt, HĂ€lsingland.

Trots att Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder rÄder en segregering pÄ arbetsmarknaden dÀr könsfördelningen Àr skev bÄde hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och mÀn attraheras av arbetsgivare pÄ olika sÀtt. Syftet med detta arbete Àr att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jÀmna ut könsfördelningen bland de anstÀllda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare anvÀnda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mÄngsidigt perspektiv pÄ hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jÀmnare könsfördelning Àn branschen generellt, framförallt pÄ chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnÄtts genom ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

Det finns ett sysselsÀttningsgap mellan inrikes- och utrikes födda pÄ arbetsmarknaden vilket Àr en frÄga som har engagerat mÄnga forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung kan pÄverka utbildningsnivÄ och sysselsÀttning. Materialet som anvÀnds i studien Àr insamlat mellan 2010-2011 och Àr ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband anvÀnds immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av sprÄkkunskaper och tillgÄngen till sociala nÀtverk. Resultatet visar att förÀldrarnas ursprung har en signifikant inverkan pÄ bÄde utbildningsnivÄ och sysselsÀttning.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hĂ„rdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher dĂ€r de anstĂ€llda ses som företagens viktigaste tillgĂ„ng. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen mĂ„ste fokusera betydligt hĂ„rdare pĂ„ att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan Ă€ven fĂ„ dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som vĂ€xt fram det senaste decenniet Ă€r employer branding, vilket Ă€r ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnĂ„ mĂ„let med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgĂ„ngsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumĂ€rke.I den hĂ€r studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumĂ€rke. Det huvudsakliga syftet med studien Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else för processen employer branding.

Inom de nÀrmaste Ären kommer en förÀndring att ske pÄ arbetsmarknaden p.g.a. att 1940-talets babyboom kommer att resultera i mÄnga Àldre medarbetare. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka vad som motiverar Àldre sÄ att personalpolicys kan utformas efter deras behov sÄ att deras fulla potential kan utnyttjas. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om kompetensöverföring Àr ett sÀtt att fÄ Àldre medarbetare att kÀnna sig motiverade pÄ arbetet. Kompetensöverföring Àr viktigt för att inte kompetens ska gÄ förlorad nÀr de Àldre gÄr i pension.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och anvÀndningen av morfemet jÀtte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus pÄ jÀtte som förstÀrkande prefix. FrÄgestÀllningen lyder: ?Hur, av vem och i vilken utstrÀckning anvÀnds morfemet jÀtte i elevtexter och tidningstexter??.För att besvara ovanstÄende har tvÄ korpusundersökningar genomförts, en pÄ tidningstexter och en pÄ elevtexter. Resultatet visar att jÀtte förekommer i relativt stor utstrÀckning jÀmfört med andra förstÀrkande prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast Àr att jÀtte anvÀnds i sammansÀttningar med adjektiv, bÄde i tidningstexterna och elevtexterna.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ vad som ligger bakom nÀr Svenska företag beslutar om att internationalisera sig. NÀrmare bestÀmt titta nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr drivkraften i internationaliseringen, och varför vÀljer företaget det land de gör i Asien.Metod: Jag har samlat in tvÄ typer av data för min undersökning, dessa Àr:? Litteratur? IntervjuerResultat & slutsats: UtlÄtandet blir att Svenska företag i Asien vÀljer land efter vart de tror gynnar dem mest. Företagen vet att det Àr kulturella skillnaderna och för att minska dessa och de sprÄkliga skillnaderna anstÀller de inhemsk personal. De politiska faktorerna ser företagen inte som en faktor som pÄverkar valet av land dÄ det Àr ett problem som Àr snarlikt i alla lÀnder i Asien.

Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att beskriva ridsporten som fenomen för integration, att fÄ klarhet i hur integration av invandrare kan fungera inom och genom ridsporten. Jag kommer att studera tvÄ stycken projekt som bedrivits i Norrbotten dÀr man anvÀnt sig av ridsporten för att försöka uppnÄ ökad integration. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken frÄgestÀllningar; Hur fungerar integration genom ridsport? Vilka effekter upplever de ansvariga för integrationsprojekten? I Sverige har under Ärtionden integrationspolitiken varit ett hett Àmne inom politiken. En vÀl fungerande integration förutsÀtter deltagande och delaktighet inom skolan, pÄ arbetsmarknaden, i föreningslivet och Àven i det politiska systemet.

The aim of this essay is to examine how educated immigrants from former Yugoslavia are experiencing the Swedish labor market and if they feel that there are factors that complicate their ability to establish themselves in the Swedish labor market. We have also examined whether and if so, how their status has changed in connotation with the move to Sweden. The method we have used is a qualitative interview study where we asked questions from a semi-structured interview guide. We chose to make use of both previous research and a number of analytical tools for using these to interpret inequality and discrimination that exist in the Swedish labor against educated immigrants. The results presented four factors that our respondents perceive contribute to difficulty in establishing themselves in the Swedish labor market, these are: contacts, name, validation and trainee post.