Sök:

Sökresultat:

282 Uppsatser om Estetiskt omdöme - Sida 7 av 19

Motivation, motstÄnd och estetiska lÀrprocesser - Ungas upplevelser av estetiska praktiker

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

LÄngsiktigt hÄllbar dagvattenhantering : vÀgledning vid val av dagvattenlösningar i stadsmiljö

Det förekommer en ökad problematik i vÄrt samhÀlle nÀr det gÀller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del pÄ förtÀtningen av stÀder och trafikökningen. De hÄrdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förÀndring av klimatet som successivt sker förÀndras vattenflöden avsevÀrt (SMHI, 2009). Avloppssystemen Àr ofta underdimensionerade för de hÀftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvÀmningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten Àr ett viktigt element i vÄr omgivning som vÀcker intresse, estetiskt behag och framkallar kÀnsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), bÄde positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgÄng och resurs för att göra stÀder mer attraktiva.

Bildskapande i förskolan: Pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

3D-visualisering till Eve

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt.

Vem mÄlar graffitibakgrunden? : En studie om graffitimÄlares identitet i tiden

I den tidigare litteraturen om graffitimÄlare visar det pÄ att det var en mer homogen grupp, graffitin var ny i Sverige och det fanns vÀldigt fÄ stÀllen att hÀmta sin inspiration för sin utveckling som graffitimÄlare sÄ de gjorde vad som visades i Style Wars. PÄ senare tid har det blivit ett hÄrdare klimat med nolltoleransen mot graffiti framförallt i stockholm dÀr de mÄnga av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spÀnningssökande dÀr stress Àr en viktig ingrediens för fortsÀttandet av graffitimÄlarna. Det finns graffitimÄlare som hellre mÄlar pÄ lugna vÀggar eller legala vÀggar. GraffitimÄlare har gemensamma nÀmnare i estetiskt förhÄllningssÀtt. Graffiti Àr kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att graffitimÄlare blir anomiska.

Estetiska lÀroprocesser i de svenska och norska lÀroplanerna för förskolan

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from VĂ€rmland.

Estetik i förskolan : sex förskollÀrares syn pÄ estetiskt arbete i den pedagogiska verksamheten

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Skapa rabatter med perenner

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att fÄ ett estetiskt vÀrde och vara lÄnglivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende pÄ hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanstÀlldes olika faktorer som Àr bra att tÀnka pÄ och ta hÀnsyn till för att fÄ en lyckad vÀxtkomposition och egenskaper hos perenner som Àr bra att ha kÀnnedom om nÀr man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gÀller att begrÀnsa antalet vÀxter för att fÄ en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det Àr först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rÀtt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som hÄller formen under lÄng tid och gör den tilltalande Àven om det inte Àr sÄ mycket blommor.

Sommarhus i RĂ€ttvik

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, bÄde som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen sÄ som fyrkantsgÄrden, fÀbodkulturen och mÄnghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmÀssiga detaljerna presenteras ? knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundlÀggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag ? vad har bestÄtt och vad har tillkommit? PlanbestÀmmelser för ett omrÄde i Lerdal, RÀttvik, visualiseras och diskuteras ? lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller Àr det nÄgonting annat som utgör kÀrnan i traditionen? Ett förslag pÄ ett sommarhus i omrÄdet presenteras, som pÄ ett alternativt sÀtt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter.

3D-visualisering till Eve

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt. MÄlet med arbetet var inte att bli klara med filmen, utan att lÀra oss av produktionsprocessen. Vi har varit tvungna att anpassa oss i vÄrt arbete till det speciella utseendet som filmen har.

Att vÀlja variationsrik matematikundervisning. : En enkÀtstudie av lÀrares undervisning

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Konceptutveckling för hydrauliska sprÀckkapslar

Uppdraget gick ut pÄ att utveckla ett koncept Ät företaget Emstone ABs hydrauliskasprÀckkapslar, som i dagslÀget inte har kommit ut pÄ marknaden. Denna produktsprÀcker berg genom hydraultryck och riktad sprÀckverkan. Den ses som ett ekologiskhÄllbart alternativ till den traditionella sprÀngningen med dynamit. Eftersom dennateknik Àr sÄ pass ny finns i dagslÀget ingen konstruktion som enkelt kan transporterakapslar med en hand. Denna rapport bidrar till att redogöra för och analyserakonstruktionen av en stÀllning som lÀtt och smidigt kan transportera 6 kapslar med enhand.

Prenormalt bett, indikationer för behandling, behandlingsmetoder, behandlingsutfall & stabilitet

Sammanfattning Syfte: Att undersöka varför patienter med prenormalt bett söker behandling samt behandlingsutfallet bÄde ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Material och metod: Bland 121 patienter som har genomgÄtt bÄde ortodontisk och kÀkkirurgisk behandling, har vi valt att studera de 57 patienterna som hade prenormalt bett, 60 % var kvinnor och 40 % mÀn. Materialet Àr insamlat med hjÀlp av kliniska undersökningar, en intervju och en enkÀt vid start av behandling samt tre Är senare. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgor i enkÀten som har att göra med orsaken till behandling och behandlingsutfall. Resultat: Totalt 74 % av patienterna med prenormalt bett sökte behandling helt eller delvis p.g.a. dÄlig tuggförmÄga och 73 % p.g.a.

Dans i skolan : Vad finns det för dans i VÀnersborgs kommuns skolor?

Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of VĂ€nersborg?s municipal.

Den fula ankungen : En undrsökning om torghandelns vara i Stockholm 1990 - 2014

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->