Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

Det här är en studie som handlar om hur och om de estetiska uttrycken har gestaltats i en år 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjärnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angående tyngden av att använda de estetiska uttryckssätten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrågorna genom att söka svar i observation och intervjuer. När trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanställas. Diskussionen kring själva arbetet är intressant i många avseenden men framför allt för att visa på vad det är som är styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag på fortsatt forskning för att komma vidare i ämnet kring de estetiska uttrycken i svenskämnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de estetiska uttrycken är..

Målet med denna studie var att skapa förståelse för hur barn lär sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll om en mjölbagges livscykel, när den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frågorna var: Hur uttrycker barnen sin förståelse under lärandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll med Estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förståelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Hur påverkar barnens känslor lärande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehållsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 år) i för-skolan Spira.

Abstract Estetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Syftet med undersökningen är att se hur och varför de Estetiska uttrycksformerna används i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn på de Estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har åtta pedagoger intervjuats från fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag är positiva till att arbeta med de olika Estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att få vara delaktiga och kreativa i sin lärandeprocess. Resultatet visar även på att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan på elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de Estetiska uttrycksformerna som syntes berodde på olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom Estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför väljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar på det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre års tid.

SAMMANFATTNING I detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten. För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..