Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att få svar på syftet har följande frågeställningar ställts: ? Vad innebär de Estetiska uttrycksformerna i förskolan för läraren?? Hur arbetar förskolor med de Estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssättet/arbetssätten? Uppsatsen teoretiska remverk utgår från Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar använts är kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar på många olika sätt, det finns en tydlig tanke bakom där barnens delaktighet ären viktig del.

Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..

I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet Estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling. Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

Denna studie syftar till att synliggöra lärares tankar och arbete med högläsning inom grundskolans yngre åldrar. Undersökningen avser att besvara hur lärarna arbetar kring högläsning av skönlitterära texter. Studien ämnar även åskådliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterära texter får i undervisningen samt lärarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätstudie med verksamma lärare inom grundskolans tidiga år. Samtliga lärare uppgav att de använde sig av högläsning i undervisningen på ett varierat arbetssätt.

Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra ochbeskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill användadet i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Derasutsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökningvisar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser.

Uppsatsen behandlar estetiska läroprocesser och receptionen som reflektionsform där fokus ligger på kommunikation. Syftet är att undersöka elevers kommunikation som uppstår i mötet med deras estetiska läroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen på två lektionstillfällen i en årskurs fyra. De estetiska läroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men även som ett medel i sig självt där formen och innehållet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen där de förde ett samtal utifrån sina konstnärliga gestaltningar och estetiska läroprocesser.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att använda de estetiska ämnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssätt i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftet har följande problemformulering preciserats med två tillhörande underfrågor: Vilken uppfattning har pedagoger i år ett och två om de estetiska ämnena musik, bild och drama i integration med läs- och skrivinlärning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom läs- och skrivinlärning??Hur ser de på sin egen roll som pedagog i läs- och skrivinlärningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom området och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt på att integrera de estetiska ämnena i läs- och skrivinlärning. De flesta respondenter i undersökningen väljer att kombinera olika metoder vid läs och skrivinlärning.

Examensarbetets stora fokus baseras på hur en kvinnlig antagonist skapas både utifrånestetiska och praktiska premisser. För den estetiska och tekniska normen utgick jag ifrånspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). Utifrån spelets modeller kunde en studie genomföraspå enstaka karaktärer där de tekniska begränsningar och den estetiska utformningen kundefastställas. Först har jag skapat ett koncept som baseras på de estetiska valen, och utifrånstudien fick jag fram informationen där jag kunde med hjälp av 3d program som användsinom spelbranschen tag fram en egen karaktär, i det här fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktär utifrån konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras på estetiska val och teman som framhäver karaktärenspersonlighet.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.