Detta examensarbete är den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och Luleå tekniska universitet. Arbetet påbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i Timrå.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och använda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvärdering och framställning av en funktionell prototyp.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.

The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

x.

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

De särskilda undervisningsgrupperna ifrågasätts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istället så har fler av de elever som kommit till en särskild undervisningsgrupp från sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gått ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Jag ville även ta reda på hur pedagogerna från de särskilda undervisningsgrupperna såg på denna integrering.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer.

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv.