Att främja pedagogisk verksamhet med hjälp av estetik-begreppet
Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att det finns en syn på estetik i det undersökta arbetslaget som har att göra med det vackra och som upplevelser genom sinnena samt som sinnlig kunskap. Det finns en syn på estetik som något man gör, då man stödjer barnen i deras skapande. Men även som ett förhållningssätt där man har intresse för formen och innehållet, som delar av samma sak. Att uppleva sin omvärld eller objekt utifrån intresse med alla sinnen på ett positivt sätt och där skälet skulle vara inget annat än att uppleva. Vidare finns en syn på estetik i verksamheten som innebär att man skapar en personlig utveckling hos barnet. Arbetslaget är i, varierande grad, aktiva i den proximala utvecklingszonen, och stödjer eller handleder barnen i deras utveckling.