Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning.

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen.

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

Syftet med denna studie är att undersöka några gymnasieelevers tankar och erfarenheter kring möjligheten att koncentrera sig i sin lärmiljö. Forskningsfrågorna är: 1) Vad lyfter eleverna fram i sina texter som de anser påverkar deras förmåga att koncentrera sig i lärmiljön? 2) Hur anser eleverna att det de tar upp påverkar deras förmåga att koncentrera sig i lärmiljön? 3) Hur uppfattar eleverna sin lärmiljö och sina förutsättningar för att kunna koncentrera sig i denna lärmiljö? 4)Vilka kunskaper och förutsättningar för koncentration kan man av elevernas utsagor se att de har för att kunna ta ansvar för utformandet av sin lärmiljö? Studien antar ett interaktionistiskt elevperspektiv där utgångspunkten är att belysa elevers egna erfarenheter och reflektioner kring koncentration i skolan. Val av undersökningsmetod har därför fallit på elevtexter som sedan analyserats cirkulärt på en kvalitativ, förståelseinriktad grund. De elever som ingår i studien går alla i klass 1 vid det estetiska programmet i gymnasieskolan.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.

Idag vet vi att kommuner kan få ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att använda sig av perenner. I det här arbetet undersöks vad som är orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och när perennplanteringar fyller sin funktion. Arbetet baseras på en undersökning där ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat på frågor om hur de använder perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanställs i diagram, vars syfte är att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur läget ser ut generellt. Svaren ställs därefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie. Av resultaten kan vi se att intresset för perenner är stort och det beror främst på att de är skötselsnåla. Det estetiska värdet spelar också en stor roll.