Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syfte med denna studie Àr att fÄ ta del utav Ärskurs 9:ors Äsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska Àmnen som ingÄr i den svenska grundskolan. Den metod jag anvÀnt mig utav i studien Àr en enkÀt studie. Sammanlagt Àr det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkÀt. Av dessa Àr 63 pojkar och 31 Àr flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utstrÀckning har en mycket god uppfattning om hur de ser pÄ skolans Àmnen och vad dessa Àmnen har för betydelse för just dem.

I denna studie granskas hur danslÀrare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar pÄ ett personligt intresse för omrÄdet som blivande lÀrare. Bedömning Àr ett omdiskuterat Àmne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska Àmnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgrÀnsning Àr att förhÄlla sig till de nya lÀroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, dÄ det Àr dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt omrÄde, sydöstra Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en intervjustudie dÀr personer, som Àr verksamma lÀrare inom gymnasieskolan och dansÀmnet, inom det valda omrÄdet har intervjuats.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning nÄgra gymnasielÀrare har om andrasprÄkselevers attityder till skriftsprÄket och jÀmföra dessa med de svar sex andrasprÄkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade Àven till att undersöka lÀrares syn pÄ, och attityder till, undervisning av andrasprÄkselever samt hur de bedömer elevernas förutsÀttningar att uppnÄ angivna kursmÄl. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkÀter innehÄllande öppna frÄgor samt flervalsfrÄgor.Resultatet visade att lÀrarnas uppfattning till största delen skilde sig frÄn andrasprÄkselevernas. Det framgick ocksÄ att ÀmneslÀrare tenderar att skjuta över upplevda svÄrigheter pÄ eleverna.

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lÀrande dÄ Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlÀrning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som pÄverkar lÀrandets inriktning. LÀrares erfarenheter av utbildning Àr inte lika vÀl belysta. LÀrare och utbildningsledning pÄverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och dÀrmed studiesituationen.

Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

This research project is about how the subjects` art and music has been described under the 20th century in the Swedish school until today. The purpose with this research project is to do a text analysis that describes these subjects now and the last century, to illustrate the differences between today and the last century. Hence the size of this subject I have chosen some random samples out of the 20th century until today. I started to take these random samples from the first lyric I found about these subjects, and continued with these random samples in other lyrics from the middle of the 20th century until the year 2006. I just took these random samples from what I had found because I did not found some lyrics from earlier period of the 20th century.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen pÄ en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsÀgbar situation och en svÄrbedömd undervisningsmiljö, vilket stÀllde krav pÄ noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade Àven att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanstÀlld personal.

VÄrt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn pÄ betydelsen av anvÀndandet av alternativa och kompletterande hjÀlpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lÀrande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn pÄ AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att anvÀnda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansÄg att vi genom en intervju hade möjlighet att stÀlla följdfrÄgor för att fördjupa deras resonemang om Àmnet.Vi delade upp arbetet i tvÄ delstudier dÀr den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning frÄn pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen anvÀnde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, pÄ sÄ sÀtt hade vi fullt fokus pÄ respondenten under intervjuns gÄng. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bÀttre överblick.

Den hÀr rapporten innehÄller ett projekt, framtagningen av en stavhÄllare till en skidlift av typen sittlift. Projektet har utförts pÄ VÀxjö universitet med stöd frÄn handledare och i samarbete med företaget Ackurat Industriplast AB. Projektet omfattar tio veckors arbete och Àr pÄ C-uppsatsnivÄ utfört av tvÄ studenter med högskoleingenjörsutbildning med inriktning produktutveckling & industriell design.DÄ ingen produkt av det hÀr slaget existerar innefattar projektet alla steg i produktutvecklingen frÄn förstadiet till fÀrdig produkt. StavhÄllaren Àr tÀnkt att formsprutas i plast. StavhÄllaren skall placeras pÄ liftsolens skyddsarm dÀr det i nulÀget finns reklamskyltar.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingÄr det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det Àr bÄde enansvarsfull och tidskrÀvande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning stÀller kravpÄ den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrÄnstudentens lÀrandemÄl. LÀrande sker pÄ olika sÀtt, ett sÀtt Àr att se förÀndring som ett resultatav ett lÀrande.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlÀrande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapÄ uppfattningar om hur nÄgot upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

Kravet pÄ att kunna lÀsa och skriva Àr stort, bÄde i skolan och i samhÀllet i övrigt. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svÄr nÀr vi tillÀgnar oss fÀrdigheten. För en del mÀnniskor förblir det svÄrt med skriftsprÄket. FrÄn vetenskapligt hÄll Àr synen olika pÄ vad svÄrigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger pÄ.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att fÄ kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgÄngspunkt frÄn följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhÄllande till skolkultur ? pedagogen i förhÄllande till skolkultur ? skolutveckling i förhÄllande till skolkultur.Teori: Den teoriram som lÄg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sÀtt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats.