Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Ambitionen med mitt arbete var att skapa en vacker och intressant 3d-animation med den senaste datortekniken. Animationen bygger pÄ redan befintliga skisser, idéer och material som jag har skapat de senaste tvÄ Ären och ville avsluta i mitt kandidatarbete. Med detta arbete ville jag fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett konstverktyg och lÀra mig mer om hur man skapar grafik. Jag ville Àven öka min estetiska förmÄga och kunskap. Genom att anvÀnda mig av grafikprogrammet ?Lightwave 3D? plus diverse andra applikationer som behandlar datorgrafik har jag skapat min film.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever och lÀrare ser pÄ kreativitet, hur den vÀrderas och vilka effekter dessa uppfattningar och vÀrderingar kan fÄ i gymnasieskolans bildundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Hur ser eleverna pÄ kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser lÀraren pÄ kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur pÄverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhÀllet och den övriga skolan ser pÄ kreativitet? Hur pÄverkar den upplevda samhÀllssynen samt elevernas och lÀrarens syn pÄ kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns mÄnga olika teorier om vad kreativitet Àr idag. MÄnga av dessa tidigare populÀra uppfattningar har motbevisats Àven om de fortfarande finns ute i samhÀllet. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier Àr för förenklade för att kunna förklara ett sÄ komplext fenomen som kreativitet.

Syftet med detta examensarbete Àr att nÀrmare granska lÀrares uppfattning om begreppet god lÀrandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gÄ tillvÀga för att skapa en sÄdan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) Vad definierar en god lÀrandemiljö? 2) Hur kan lÀrare bidra till en god lÀrandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt för att bidra till en god lÀrandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare i Ärskurs ett till fem som alla arbetar pÄ samma skola. De intervjuade lÀrarna valdes ut genom strategiskt urval, dÀr de styrande variablerna var Ärskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lÀrarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lÀrandemiljö i jÀmförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka hur fyra sÄnglÀrare frÄn tre olika gymnasieskolors estetiska program, inriktning musik, resonerar kring bedömning i kursen SÄng 2. Vidare önskade jag ta reda pÄ om de olika lÀrarna har överensstÀmmande uppfattningar om vad som Àr viktigt att lÀra sig i det centrala innehÄllet i kursen och om de anvÀnder sig av liknande pedagogiska aktiviteter för lÀrande. Jag ville ocksÄ undersöka om de har ett gemensamt sÄnglÀrarsprÄk, i termer och begrepp, dÄ de talar om bedömning och musikaliska prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick frÄn John Deweys utbildningsfilosofiska idéer och som metod anvÀndes en halvstrukturerad fokusgruppsintervju. I studiens resultat framkom att gymnasiesÄnglÀrarna önskar tydliggöra innebörden i kunskapskraven tillsammans med bÄde kollegor och elever och dÀrmed utveckla ett gemensamt professionellt sprÄk för termer i sÄngundervisning, samt sÀkerstÀlla likvÀrdig bedömning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa Àr de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod anvÀnde jag bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder som enkÀt och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkÀter till pedagoger för att fÄ deras lika/olika syn pÄ verksamheten.

Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sÄng/instrument pÄ gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer pÄverkar sÄvÀl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsÄngest inom instrument- och sÄngundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar pÄ att bekrÀftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, dÀr bekrÀftelse frÄn omgivande personer som exempelvis lÀrare, familjen och kompisarna har ett starkt inflytande. BekrÀftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsÀtta spela/sjunga och att strÀva lÀngre. PrestationsÄngest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest nervositet vid konsertsammanhang till skillnad pÄ lektionssituationer.

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

Uppsatsen behandlar musiklÀrares anvÀndning av, eller delaktighet i, Àmnesövergripande arbeten i Är 6?9 i grundskolan. Studien utfördes under lÀsÄret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det Àr som pÄverkar en musiklÀrare att arbeta Àmnesövergripande eller inte. Metoden som tillÀmpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogisk inriktning dÀr lÀrandet bygger pÄ sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. LÀrandets var, dvs. samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur nÄgra gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera nÄgra tÀnkbara lÄngsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolÄr gÄtt pÄ en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver mÄnga olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssÀttet lyfts det sÀrskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt Àmne under historiens gÄng. FrÄn börjananvÀndes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hÀnde sedan,varför blev matematiken sÄ fokuserad pÄ algoritmer och tal? MÄnga gÄnger upplevs det somelever inte ser sitt eget lÀrande, de reflekterar inte över det de lÀr i skolan. Det viktigaste föreleverna Àr att rÀkna sÄ mÄnga sidor i boken som möjligt och rÀknandet blir en tÀvling dememellan.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.