Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som bestÄr av Ätta portrÀttfotografier, krÀvdes kunskap om hur dokumentÀra portrÀttbilder och portrÀttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. UtifrÄn den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av portrÀtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovÀrdigheten pÄ bilderna skulle uppfattas beroende av genre. DÀrefter genomfördes en enkÀtundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvÀrderades och som resulterade i att frÄgestÀllningen besvarades. FrÄgestÀllningen löd pÄ följande sÀtt.Vilka skillnader och likheter finns det dÄ man fotograferar portrÀtt i den dokumentÀra genren gentemot reklambilder? PÄverkas trovÀrdigheten i bilden beroende pÄ vilken genre det Àr frÄgan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och frÀmst skillnaderna mellan genrerna Àr bland annat bildernas format, retuschering, ljussÀttning, fÀrg eller svartvita portrÀtt, portrÀttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har pÄverkat trovÀrdigheten i bilderna pÄ olika sÀtt, beroende pÄ genre..

Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of how customer engagement, communication / interaction and customer insight are driving forces behind the use of Social CRM from a leadership perspective.Method: The purpose of the study, we believed it was appropriate to use a qualitative approach to conduct the study. The empirical data were collected through semi-structured interviews. The sample consisted of 10 companies located in the GĂ€vle area who are active on social media. The interviews were coded to obtain keywords and patterns. These patterns and keywords are then analyzed to arrive at the study's results.Results and contributions: Our results suggest that all the identified benefits, customer engagement, customer insight and communication are driving forces to make use of social CRM.

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare Är i den svenska skolan. FrÄgestÀllningarna som kommer besvaras i studien Àr, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka följder fÄr inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgÄr frÄn en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stÀngt frÄgeformulÀr. Den tar sin utgÄngspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgÄngspunkt i fenomenografin dÀr mÄlet Àr att kartlÀgga skilda uppfattningar om samma fenomen.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssÀtt för att kunna arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. Vi ville ocksÄ pröva bildens möjligheter som igÄngsÀttare av samtal om vÀrdegrundsfrÄgor, bÄde elevers egna bilder och mediabilder. VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett praktiskt undervisningsförsök dÀr vi sjÀlva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har anvÀnt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har ocksÄ valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt lÀromedel inom gjutning i skolÀmnet bild och form samt att undersöka hur lÀrarstudenter och en nyutexaminerad lÀrare sÄg pÄ det skapade lÀromedlet och blogg som lÀromedel. De frÄgestÀllningar som studien utgick ifrÄn var ?hur kan en blogg som lÀromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lÀrarstudenter och nyexaminerade lÀrare i bildÀmnet om det fÀrdiga lÀromedlet??. För att besvara dessa frÄgor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett lÀromedel i skolan. Temat pÄ detta lÀromedel var gjutning, dÀr tvÄ gjutningstekniker presenterades; tvÄdelad gipsform och alginatform.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslÀrare pÄ det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslÀrare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast stÀllt frÄgor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lÀrarna utformar sin undervisning pÄ olika sÀtt. Vilka moment som de lÀgger mest vikt pÄ varierar mellan lÀrarna.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebÀr att resursskolorna Är 1-9 lÀggs ner i sin nuvarande form. Drygt hÀlften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre omrÄdesskolor Är 4-9.Syftet med denna studie var att visa pÄ skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsÀttningar som behövs för att eleverna ska kunna ÄtergÄ till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrÄn en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhÀlsoteams perspektiv. VÄrt fokus lÄg pÄ att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen sÄg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats dÄ begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som anvÀndes var tvÄ strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sÀtt att se pÄ elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte Àr ensam bÀrare av sina svÄrigheter utan formas av omgivningen.

Detta examensarbete Àr en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i Àmnet Dansteknik 1. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare som undervisar i detta Àmne pÄ estetiska gymnasiet och gymnasieelever som gÄr inriktning dans och har Dansteknik pÄ schemat. Studien innefattar Àven observationer som gjorts pÄ danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska fÄ möjlighet att utvecklas utifrÄn sina egna behov och förutsÀttningar. Det som lyfts fram Àr betydelsen av en bra dialog mellan lÀrare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssÀtt.

The discussion on whether the aesthetics or the pedagogy of childrenÂŽs literature is the most important trait of the genre has been going on for quite some time. As childrenÂŽs literature rose from a will to educate it is argued that pedagogy is forever imbued in the literature that addresses the child as its main reader. Literary scholars voices concern that the discussions about aesthetic expressions are being shunned in favor of that of educational values but does one exclude the other?In this essay I focus on two of Swedens most prominent authors of childrenÂŽs literature, Lennart Hellsing and Ulf Stark. They are both part of the aesthetics/pedagogy debate, in their fictional works for children as well as with articles and essays on the subject.

Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och mÀn/kvinnor. MÄlet Àr att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrÄn teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W.