Free play is a term that often common in educational activities. The definition of the term is difficult, but it is about the children themselves decides the scope, content and process in their play. On an after-school, this may mean that it is the children are given the opportunity to freely choose their own activity in the leisure constraints. Free play can be an alternative to other, more controlled activities where adults control framework. The purpose of this study is to investigate the variations in how some children perceive and experience the phenomenon of free play in the after-school and how the children perceive the teacherÂŽs role in the free game.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Bakgrund: Statistik visade att i vÄrden och i samhÀllet har antalet bÀrare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillÀmpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgÀngliga pÄ intranÀtet dÀr de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vÄrdrutiner vid vÄrd av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvÀrsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Syftet var att undersöka hur femÄriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var Àven att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen mÄnga gÄnger varit pÄ Àldre barn, men det finns Àven studier pÄ yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte Àr delaktiga i exempelvis lÀrarinitierade aktiviteter. Det kan bero pÄ vilket förhÄllningssÀtt och den kontroll pedagogen intar.Den forskningsansats som har valts Àr fenomenografi som Àr en kvalitativ ansats dÀr man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall tvÄ fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som Àr vald i uppsatsen Àr intervjusamtal med barn och pedagoger.Den hÀr studien visar en skillnad i svaren frÄn barnen pÄ de bÄda förskolorna.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Over 80% of Sweden's population lives in urban areas, and half of the country's forest visits will thus be in urban woodlands. Social values ??- how the individual experiences the forest, and the impact of the forest visits on individual health and well-being, are pointing to the importance of managing the urban woodlands.When there comes to the cultivation of the urban woodlands there are usually many opinions to consider.This study aims to investigate the various opinions on the use and forestry in an urban recreation area in ??the City of TrollhÀttan. The study addresses both general and in four cases specific suggestions on management methods.Data was obtained from both quantitative and qualitative study through survey, interviews and discussions with the users of the recreation area.TrollhÀttan's goal with the recreation area is to make it accessible to local residents. The users are mainly influenced by the accessibility therefore clearings and thinnings are appreciated.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielÀrare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via fÀrdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom omrÄden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats pÄ analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrÄn frÄgestÀllningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lÀrare ser fÄ skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via fÀrdighetsprov.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Det hÀr arbetet beskriver utifrÄn intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart frÄn fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgÄngen beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser pÄ sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen Àr att fÄ kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en sÄ framgÄngsrik samverkan som möjligt i min kommande lÀrarkarriÀr.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from VĂ€rmland.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta Àmne Àr för att fetman och ohÀlsan i samhÀllet ökar samtidigt som vi lÀgger allt mindre tid pÄ matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka Àn att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lÀgga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna fÄ mÀnniskor att vÀlja hÀlsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag anvÀnde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 ÄrsÄldern, en man och tvÄ kvinnor, vilka valdes genom ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att Àta snabbmat nÀr man var stressad eller led av tidsbrist och detta intrÀffade vanligtvis kring lunchtid.