Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Studiens syfte Àr att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att anvÀnda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som pÄvisas. Den anvÀnda metoden Àr fokussamtal och intervju. Undersökningen Àr fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande Àr: dramapedagogikens förmÄga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lÀrande och frÀmja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrÄn Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med bÄda dessa teorier uppstÄr svÄrigheter i jÀmförandet.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Examensarbetet i sin helhet ÄskÄdliggör musikens roll i skolan men vÄrt syfte Àr att undersöka om och hur pedagoger anvÀnder musiken som redskap för lÀrande i den övriga undervisningen i skolÄr 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi pÄ all undervisning i verksamheten förutom Àmnesundervisningen i musik. VÄrt syfte Àr ocksÄ att utifrÄn observationer och en enkÀtundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fÄtt besvara en enkÀt.

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Undersökningen behandlar individens upplevelser av ÄtergÄngen till arbete efter lÄngtidssjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen ÄtergÄng och att motivation Àr ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom ocksÄ att stöd Àr viktigt för en lyckad ÄtergÄng. VarifrÄn stödet kommer varierar, men det Àr framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student?s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information.

This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Ă€ven hur ett externt handelsomrĂ„de kan bli ett fungerande komplement till stadskĂ€rnan nĂ€r den inte har möjligheter till att vĂ€xa sig till det som dagens invĂ„nare krĂ€ver och förvĂ€ntar sig att den ska innehĂ„lla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lĂ€gen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvĂ€ndes var stor sĂ€ljyta och voym. Butikerna sĂ„lde inte lĂ€ngre enbart livsmedel - stormarknaden var hĂ€r. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i Ă€ldre industriomrĂ„den, i bilorienterade lĂ€gen. ÖverskĂ„dligheten har gĂ„tt förlorad i de svenska stĂ€derna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre omrĂ„den som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceomrĂ„den.

Denna studies syfte Àr att fÄ fram lÀrares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna fÄ fatt pÄ lÀrares uppfattningar kring hur tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vÄrt syfte utformat följande frÄgestÀllningar som studien vilat pÄ: -         Vilka uppfattningar finns hos lÀrare om tysta elever?-         PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare att tysta elever kan stödjas gÀllande sitt muntliga deltagande? Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgÄngspunkt ur de tysta elevernas perspektiv, fokus har sÄledes varit att visa pÄ hur de tysta eleverna upplever, tÀnker och kÀnner om sin tystnad. I vÄr studie vill vi istÀllet fÄ fram hur lÀraren uppfattar de tysta eleverna. Det har Àven funnits tidigare studier som fokuserat pÄ hur ett visst arbetssÀtt kan stödja de tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de tysta eleverna kan stödjas.