Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur 16 av deltagarna pÄ den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle fÄ utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrÄn de teman intervjun innehöll. I undersökningen Àr urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 Är som har valt att fullfölja kursen. Av dessa Àr 14 kvinnor och 2 mÀn.

The purpose of this master?s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate.

Inspirationen till föreliggande studie vÀcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frÄgor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lÀrare anvÀnder vÀrderingsbegrepp. Vid nÀrmare undersökning av kursplanen för Àmnet slöjd stÄr det att eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla förmÄgan att ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremÄls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebÀr det? Hur arbetar slöjdlÀrare mot de mÄlen?Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare undervisar elever för att ge dem förutsÀttningar att analysera och vÀrdera resultat och analysera slöjdföremÄls estetiska uttryck.

Pedagogisk dokumentation Ă€r en central del för alla verksamma förskollĂ€rare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte Ă€r att förstĂ„ pĂ„ vilka sĂ€tt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gĂ„ att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet dĂ€r svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan vĂ€rdering kopplas till forskningsgenomgĂ„ngen. Forskningen sĂ„vĂ€l som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför dĂ„ pedagoger söker efter fungerande metoder.

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

Wilhelmsson, A. Fysisk aktivitet pÄ recept. En kvalitativ studie om vÄrdpersonals syn pÄ att ordinera fysisk aktivitet genom receptskrivning. FolkhÀlsovetenskap 160 poÀng. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer med lÀtt eller mÄttlig hörselnedsÀttning uppfattar möten med personal inom den öppna och slutna hÀlso- och sjukvÄrden med fokus pÄ kommunikation. En intervjustudie med kvalitativ grund, som bestod av fyra deltagare med nedsatt hörsel, genomfördes. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant varefter texten kom att analyseras med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Fyra beskrivningskategorier framtrÀdde; Att leva med hörselnedsÀttning, Att pÄverkas av miljön, Att kÀnna förstÄelse ger bekrÀftelse och Att kÀnna sig osynliggjord. Studiens resultat visade att med en ökad kunskap och en större förstÄelse för denna patientgrupp, skulle möjlighet till ögonkontakt, lÀppavlÀsning, samt tillgÄng till en adekvat miljö kunna Ästadkommas.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhĂ€lle av mĂ„nga ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen Ă€r en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopförĂ€ldrar. I intervjuerna har förĂ€ldrarna ombetts ange motiv till, och omstĂ€ndigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har anvĂ€nts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom Ă€mnet mat och hĂ€lsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, tvĂ„ kostrĂ„dgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att fĂ„ utlĂ„tanden frĂ„n olika yrkeskategorier.UtifrĂ„n forskningen som granskats Ă€r det tydligt att det finns varierande Ă„sikter om vad som Ă€r nĂ€ringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör Ă€ta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det Ă€r olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, förĂ€ldrars Ă„sikter och önskemĂ„l frĂ„n barnen..

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan anvÀndas i en allmÀn estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjÀlp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: SjÀlvuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framÄtsyftande syfte bygger pÄ flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning frÄn ett mediespecifikt perspektiv, det vill sÀga en estetik som har med konstnÀrlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltsÄ en estetik som inte har med konstnÀrlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltsÄ utifrÄn ett medieneutralt perspektiv.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.