Inom den svenska förskolan arbetar en mÀngd personer, vilka till största delen tillhör tvÄ olika yrkesprofessioner, förskollÀrare och barnskötare. Gemensamt för dessa Àr att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i lÀroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollÀrare har jag mött andra förskollÀrare och barnskötare, med deras olika sÀtt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tÀnker kring uppdragets innehÄll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta Àr bakgrunden till denna studie.Syftet med studien Àr att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 Är erfar samt beskriver att de omsÀtter LÀroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet Àr ocksÄ att analysera om det föreligger nÄgra likheter eller skillnader i erfarande hos dessa tvÄ yrkesprofessioner och i sÄ fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn frÄn 1 ? 5 Är.

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket frÄn klassiska spel ur genren shoot?em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsÀttningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som bestÄr av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sÄdant modernt spel kan se ut..

The purpose of this bachelor's thesis is to see how public libraries have adopted the new e-book readers and how the libraries think the e-readers will affect them in the future. There are three different theories in this study which are used to see how the e-book reader influences the libraries as an innovation and as a remediation from the paper book as well as its evolution. The authors have used four qualitative interviews where they have tried to find the most relevant librarians for the purpose. It was found that all the libraries in the study think that they need to learn about the e-reader and its functions to be able to understand users? needs, but they havenÂŽt agreed if they should have the e-reader as a library loan.

Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har nÀr det gÀller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i tvÄ huvudkategorier. Den ena uppfattningen Àr att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras sjÀlvkÀnsla och/eller koncentrationsförmÄga. Den andra uppfattningen Àr att lÀrarna kan anvÀnda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbÀttra elevernas skolprestationer.

Denna kvalitativa studie undersöker lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga Àmnen. LÀrare, undervisande i NO och verksamma i skolÄr 1-9, har intervjuats med förutbestÀmda frÄgor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lÀrarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera Àmnet Grupparbete i NO för att berika lÀrandeprocessen Grupparbete i NO för att lÀraren ?mÄste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter VÄr studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och dÀrigenom skiljer sig ocksÄ formen för hur grupparbetet kan te sig.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som pÄverkar detta. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor kommer jag Àven att studera hur lÀrarna överlÄter ansvar till eleverna samt vad lÀrarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgÄr ifrÄn fyra lÀrare pÄ det estetiska programmet samt fyra stycken elever frÄn det estetiska programmet.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studien har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgÄr det att lÀrare och elevers uppfattningar skilde sig Ät nÀr det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lÀrare och elever var i hur man sÄg pÄ friluftsaktiviteter. LÀrarna ansÄg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning Àr nÄgot som de kopplade till friluftsliv.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

The aim of the thesis is to find a deeper understanding and knowledge concerning the interpretation of racism as a phenomenon in the everyday life of children in the age of 12-13 years old. To achieve the aim of the thesis I have used parts of the phenomenographic theories as a methodological implement. The conclusions made are represented through four different themes. The first theme deals with the way children apply to verbal overtones of racism in their everyday language. The second theme is about how some children discuss thoughts on integration and assimilation as phenomenon.

VÄrt syfte med vÄr uppsats Àr att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tÀnkas finnas för att lÀrare ska kunna variera arbetssÀtten i lÀs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi samlat in vÄr empiri genom att intervjua lÀrare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen Àr det variationen av lÀrarnas uppfattningar som vi fokuserar pÄ. Resultatet visar att lÀrarna behöver rÀtt förutsÀttningar för att kunna variera arbetssÀtten i sin lÀs- och skrivundervisning i den utstrÀckning som de önskar. Bland annat sÄ visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssÀtt, Àven uppfattningar om storleken pÄ elevgruppen framkom.

The aim of this study is to investigate variations of conceptions among prison librarians, concerning mediation of information from an ethical perspective. We have performed interviews with nine librarians and used the phenomenographic approach when analyzing the material. Sixteen categories of conceptions were found, distributed on four aspects of the phenomenon, the act of mediating information to inmates. The results show a variety of conceptions among the librarians. The four aspects cover conceptions about the inmates as users of the library services in prisons, conceptions about the information need of the inmates, conceptions concerning policies, guidelines and laws and conceptions about information access in the prisons.