Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

In the curriculum from 2011 for Religion in Swedish Upper Secondary School, a new content has been added regarding the relationship between religion and science. The pupils are supposed to acquire a view of how the understanding of religion and science can express questions concerning creationism and evolution. The purpose of this study is to identify how this relation between religion and science is represented in textbooks for the subjects of Religion and Biology and how pupils are encouraged to reflect on and discuss this relationship. The method of this essay consists of a qualitative content analysis of textbooks from both Religion and Biology. The result of this study showed an overall multifaceted picture of the relation between religion and science..

Skolan i Sverige Àr till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige krÀver att det finns nationella kriterier pÄ vad utbildningen ska innehÄlla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsÀmnet finns en lÀroplan framtagen liksom mÄlsÀttningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lÀrare, elever och förÀldrar. Skolans uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för barn och ungdomar att vÀxa in i samhÀllet och ha vetskap om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att leva ett liv utifrÄn samhÀllets vÀrdegrund. PÄ lokal nivÄ vÀljs vilka lÀroböcker som ska anvÀndas.De tre undersökta böckerna Àr pÄ olika sÀtt lÀmpade för att kunna nÄ mÄlsÀttningen inom Àmnet religionskunskap A och B pÄ gymnasiet.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmÀnna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, Àr bristfÀllig. De svenska nÀringsrekommendationerna följs inte och dÄliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sÀtt att minska de kostrelaterade folkhÀlsosjukdomarna skulle kunna vara att förbÀttra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser pÄ gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hÀlsa att försvinna nÀr den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn pÄ sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer anvÀndes som metod och sex kvinnliga elever frÄn fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade lÀst en lokal kostkurs pÄ gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dÄliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda pÄ matematiklÀrares och lÀroböckers syn pÄ bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger pÄ fem intervjuer och dokumentanalyser pÄ utvalda böcker ur tvÄ vanligt förekommande lÀroboksserier som informanterna i undersökningen anvÀnder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis Àr nÄgot viktigt men att det lÀggs ner mycket mindre tid pÄ bevis och bevisföring pÄ ?svagare? elever Àn pÄ ?starkare? elever. Det visade sig ocksÄ att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lÀttare Àn i de som anses vara svÄrare.

Syftet med detta arbete Àr utifrÄn litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnÀrliga arbetsmetod, och utifrÄn detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr litteratur, bildandalys och konstnÀrliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets bestÀndighet bygger pÄ grÀnslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se mÄlningarna enkelt och bara uppleva det som Àr mÄlat, eller vill betraktaren sjunka in i en vÀrld av nyskapande, suddiga grÀnser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i MÀnniskosonen pÄ naturliga och trovÀrdiga drag, hans mÄlning framstÄ som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..

SyfteBakgrunden till vĂ„rt Ă€mnesval stĂ„r att finna i en fundering som vi burit med oss i nĂ„gra Ă„r. Vi arbetar bĂ„da tvĂ„ med unga musikstudenter och vi har sett att sjĂ€lvförtroendet hos eleverna vad gĂ€ller mod att uttrycka sig och upptrĂ€da har vĂ€xt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har pĂ„verkat detta. Beror det pĂ„ deras intresse, eller skulle dessa unga Ă€ndĂ„ varit trygga i sin person? Har musiken pĂ„verkat deras vĂ€xande till unga vuxna sjĂ€lvstĂ€ndiga individer, och i sĂ„ fall hur? Är man tryggare och gladare för att man Ă€r bra pĂ„ nĂ„got och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever pĂ„ gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Studien undersöker elevers och lÀrares uppfattning av ansvarstagandet vid inlÀrningen avmoderna sprÄk pÄ gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dÄliga lÀxlÀsning,fokusering pÄ betyg i stÀllet fÄr kunskap, taktikval och lustval av moderna sprÄk, studeras itvÄ intervjugrupper. en med lÀrare och en med elever. Studiens fokus ligger pÄ att med hjÀlpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de bÄda grupperna talar i samt attfÄrsöka fÄrstÄ uppkomsten av det aktuella tillstÄndet i skolan. Medan eleverna gÀrna serlÀraren som ansvarig fÄr deras lÀrande menar lÀrarna att det till stor del Àr konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig pÄ elevens attityd till inlÀrning och kunskap..

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Min projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hÀlsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema Àr dels att lÄta barn upptÀcka hÀlsosam mat och hÄllbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men Àven för mig att sÀtta mig in i de estetiska och kunskapsmÀssiga processer som skapandet av boken krÀver. Boken Àr frÀmst tÀnkt som en tankestÀllare och inspirationskÀlla till barn och vuxna, men den kan Àven ligga till grund för lÀsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda, fakta om mat och hÀlsa samt en hel del barnböcker och sagor. UtifrÄn detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanstÀllt denna bok.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.