Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur nÄgra lÀrare ser pÄ och anvÀnder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att uppnÄ detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ. Dessa frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar lÀrarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de sjÀlva som en text? Hur, nÀr och varför arbetar lÀrarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lÀrarna i Skolverkets mÄl om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Undersökningen pekar pÄ att det finns mer att önska vad gÀller sÄvÀl synen pÄ text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebÀr.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Bakgrund: Gymnasieskolan Àr en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut pÄverkas av förÀldrars sociala bakgrund och de rÄdande normer och vÀrderingarna som verkar i samhÀllet men ocksÄ att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det Àr viktigt för individen att göra rÀtt val för att fÄ en bra start pÄ sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. InformationskÀllor som underlÀttar elevens beslut Àr av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gÀllande studier och arbete. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka hur förÀldrars utbildningsnivÄ pÄverkar elevens val av gymnasium och syn pÄ vidare studier och arbete.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jÀmförts utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Uppsatsen undersöker hur de bÄde kursplanerna motiverar Àmnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehÄllet har förÀndrats. Den sista frÄgestÀllningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förÀndrats eller ej och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Undersökningen Àr en komparativ textanalys utifrÄn Gadamers teorier om förförstÄelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gÀller komparationen av kursplanernas motiveringar till Àmnets existens Àr att det skett en förskjutning ifrÄn att Àmnet ska skapa förutsÀttningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att Àmnet istÀllet motiveras genom att eleven exempelvis ska förstÄ sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehÄll har förÀndrats inom en del omrÄden.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jÀmförande studie av prövningsanvisningarna pÄ Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra nÄgra skolors prövningsanvisningar och utifrÄn den jÀmförelsen se om man kan uppfylla de nationella mÄlen i en prövning samt se om de överrenssÀmmer med kunskapssynen.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvÀgledare motiverar skoltrötta elever i övergÄngen till gymnasieskolan. Vidare tittar vi pÄ vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av nÄgon anledning inte kan gÄ i gymnasiet. Hur förhÄller sig de enskilda studie- och yrkesvÀgledarna till alternativen, tycker de att samhÀllets krav pÄ eleverna Àr rimliga och hur vÀgleds dessa elever. Vi har inte funnit nÄgon forskning i Àmnet vÀgledning av skoltrötta och tycker dÀrför att det Àr viktigt att belysa svÄrigheterna med vÀgledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhÀllsnormen sÀger att elever ska in i gymnasieskolan. VÄr undersökning Àr kvalitativ och bygger till största del pÄ samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika grundskolor.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Den hÀr uppsatsen studerar lÀroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhÀllskunskap för att undersöka lÀroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet Àr att undersöka om lÀroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften Àr att undersöka om lÀroböckerna fokuserar pÄ nÄgon form av det politiska deltagandet samt om det finns nÄgon skillnad mellan lÀroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. UtifrÄn tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehÄller fyra fÀlt: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande.

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur nÄgra lÀrare ser pÄ och anvÀnder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att uppnÄ detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ. Dessa frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar lÀrarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de sjÀlva som en text? Hur, nÀr och varför arbetar lÀrarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lÀrarna i Skolverkets mÄl om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Undersökningen pekar pÄ att det finns mer att önska vad gÀller sÄvÀl synen pÄ text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebÀr.