Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhÀllslivet, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former dÀr eleven ska kunna vara med och pÄverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fÄtt ett ökat inflytande i skolan men inte i den utstrÀckning som förvÀntas i en fungerande demokrati.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsÀttning samt att ta reda pÄ hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgÄng frÄn gymnasiet för Ärskullen 2008-2011 pÄ den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jÀmförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jÀmförelsetal vid avgÄng 2011 har diagram över procentuell fördelning av jÀmförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielÀrare samt tre elever i Ärskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns nÄgon nedskriven bedömningspolicy pÄ den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utstrÀckning Àr upp till varje enskild lÀrare att hitta sÀtt att förklara bedömning och betygssÀttning för eleverna. De intervjuade lÀrarna hade olika strategier för att nÄ förstÄelse hos elever för bedömning och betygssÀttning.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar pÄ elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. FrÄgestÀllningarna i studien Àr sÄledes; Kan elever pÄ gymnasieskolan pÄverkas av socialt tryck i den mÄn att de konformerar/Àndrar Äsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebÀr detta för skolvÀrlden? Samt vilken typ av elever Àr det som Àr mer eller mindre benÀgna att konformera? Data inhÀmtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment dÀr en riktig elevs Äsikter mÀttes i en enkel bedömningssituation under pÄverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens Äsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Syftet Àr att synliggöra erfarenheter av det sprÄk som talas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen inom tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasieskolan. Studien inriktar sig pÄ att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur sprÄket tillÀmpas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgÄtt frÄn tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslÀrare och elever inom tvÄ av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anlÀggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att sprÄket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anstÀllningsbarhet.

NÄgra av de Àndringar som gjordes 2011 i lÀroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehÄllet för Àmnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förstÄelse för vektorbegreppet dÀr urvalet omfattar gymnasieelever som har lÀst eller lÀste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer dÀr uppgifterna agerade frÄgor och eleven fick svara pÄ följdfrÄgor sÄ att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett pÄ de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har sÄledes beprövade uppgifter som Àr skapade med en rad olika omrÄ-den som utgÄngspunkter.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fÄtt i de vanligaste svenska lÀroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var Àmnad att visa pÄ hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgÄngspunkt blev dÄ att studera hur hon framstÀlls i historieboken eftersom detta pÄverkar eleverna, sÄvÀl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehÄllsanalys av tvÄ lÀroböcker som flitigt anvÀnds i den svenska gymnasieskolan lyftes de omrÄden fram i historieböckerna dÀr kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberÀttelsen. Till hjÀlp för att förklara skillnaderna könen emellan anvÀndes genusteorier dÀr tonvikten lÄg pÄ det socialt konstruerade planet istÀllet för det biologiskt förklarade könet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i samhÀllskunskap arbetar med begreppen jÀmstÀlldhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte Àr jÀmstÀllt i skolan idag. Vilka problem uppstÄr i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför Àr inte skolan jÀmstÀlld idag? FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Hur arbetar en grupp samhÀllskunskapslÀrare med begreppen genus och jÀmstÀlldhet i dagens gymnasieskola? Vilka svÄrigheter identifierar dessa lÀrare i arbetet med dessa begrepp? Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap har intervjuats. UtifrÄn Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkÀnda betyg har rÀtt att söka en treÄrig gymnasieutbildning. Gymnasiet Àr en frivillig skolform som ger grundlÀggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhÀllsliv. Den svenska gymnasieskolan bestÄr sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, dÀr SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP) Àr det största. Ett av motiven bakom denna undersökning Àr att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte Àr att pÄ lokal nivÄ ta reda pÄ vilka faktorer som förstaÄrseleverna pÄ SP upplever har pÄverkat dem i valet av gymnasieutbildning.

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.