Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga nÄgra ÀmneslÀrares erfarenheter kring arbete med ÀmnessprÄk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssÀtt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda pÄ vad dessa sÀger om arbetet med skrivandet, samt att se om lÀroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lÀrarna. Samtliga lÀrare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas sprÄkutveckling.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares uppfattningar av arbetssÀttet och innehÄllet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor dÀr lÀrare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vÄr internetbaserade enkÀt. EnkÀten har innehÄllit frÄgor om elevernas musikbakgrund, arbetssÀtt och innehÄll nÀr de har lektion, samt önskemÄl om alternativ i arbetssÀttet och innehÄllet och alternativ till lÀxor. I vÄr undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fÄtt fram att undervisningen pÄ lektionerna ofta bestÄr av att lÀraren har genomgÄngar av lektionsinnehÄllet och sedan fÄr eleverna utifrÄn direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkÀnnedom, transkribering, satslÀra och stÀmföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.

Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.

I den hÀr uppsatsen har vi tittat nÀrmare pÄ hur det stÄr till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vÄr uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att fÄ veta vad lÀrare i gymnasieskolan ska strÀva efter i sin undervisning har vi ocksÄ Àgnat en del av uppsatsen Ät lÀroplaner och kursplaner.VÄrt syfte Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut pÄ gymnasiet och vilken instÀllning lÀrarna har till grammatik. VÄra frÄgestÀllningar Àr *Vilken instÀllning har lÀrare pÄ gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lÀrare med grammatikundervisning pÄ gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lÀrare i svenska pÄ gymnasieskolan. LÀrarna Àr i olika Äldrar och arbetar pÄ tvÄ olika skolor och kommuner.

Uppsatsen jÀmför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det Àr motsvarande program frÄn Gy11 respektive Gy2000. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gÀllande behörigheten och tillgÄng till akademiska utbildningar vid tvÄ lÀrosÀten. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad Àr redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se pÄ uppsatsen Àr att den har en utvÀrderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturlÀsning samt i vilken utstrÀckning estetiska lÀsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturlÀsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnÄs och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkÀt med öppna och slutna frÄgor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna bÄde genomlider och genomlever undervisningen och lÀsningen. Andelen estetiska lÀsningar Àr lÄg jÀmfört med andelen efferenta.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Undersökningen i den hÀr uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks Àr nio elevlösningar, tre vardera frÄn betygen A, C och E, frÄn det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i stil mellan texter som fÄtt betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sÄdana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och anvÀndning av referatmarkörer.Undersökningen visar att anvÀndningen av personliga pronomen Àr likvÀrdig oavsett betyg. De texter som fÄtt A uppvisar dubbelt sÄ mÄnga opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskĂ„da konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnĂ€ren. Skulle de bĂ„da verkligen fĂ„ hĂ€nga sina alster sida vid sida pĂ„ en utstĂ€llning, var frĂ„gan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnĂ€rer finns det Ă€n i dag ingen tydlig konstnĂ€rslegitimation. Hur ska man som elev pĂ„ det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som fĂ„r kalla sig konstnĂ€r eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlĂ€rare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen Ă€r gjord utifrĂ„n en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benĂ€mningen; Fokusgruppsamtal.

This study describes how verbal abuse is used in schools and how it affects students. As a  result of the study is a questionnaire which was distributed to 153 students at two schools in a small town in southern Sweden. Students who participated in the study were in grades 3-6 and were between 9 and 13 years old. I asked students 13 questions, which dealt with verbal abuse, some of them were check questions and some were issues that required a longer response.The results of the survey show that 108 students of 153 have ever felt verbally abused at school, slightly more girls than boys. Usually they say they have been verbally abused by their own sex and then with words like boys are more frequently offended by words of a sexual nature, whereas girls more often are offended by words that violate their appearance.The students who feel aggrieved are shown to be those students who violate others.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.