Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av Ă€mnet medicin. Inom Ă€mnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera mĂ€nniskokroppens uppbyggnad och funktion sĂ„vĂ€l vid hĂ€lsa som vid sjukdom. ÄmnesomrĂ„det studerar ocksĂ„ alla organisationsnivĂ„er i mĂ€nniskokroppen frĂ„n molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det Ă€nnu inte finns nĂ„gon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas Ă€mnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar pÄ hur sexualitet gestaltas i bÄde undervisning och lÀromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie pÄ ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lÀrobok pÄ den svenska gymnasieskolan inom Àmnet religionskunskap. Pilotstudien bekrÀftade den tidigare forskningen pÄ omrÄdet gÀllande hur sexualitet gestaltas i lÀromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrÄn heteronormativa förestÀllningar.Det medförde att jag valde att utgÄ frÄn queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i lÀroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den hÀr undersökningen har jag kunnat fastslÄ att tre utvalda lÀroböcker i religionskunskap skrivna utifrÄn den senaste lÀroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans lÀroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrÄn heterosexuella förestÀllningar.Pilotstudien och resultatet frÄn den hÀr undersökningen visade att lÀroböcker framstÀller sexualitet utifrÄn heteronormativa förestÀllningar.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

The artistic subjects disappeared from the obligatory curriculum of the Swedish secondary school in 2011. The purpose of this work is to analyze to which extent the new curriculum Lgy11 is based on scientific results when it comes to the role the aesthetics were given. This paper analyzes the documents that preceded the reform, such as Government Reports and Interpellation Debates, for a start. It continues with an analysis of an interdisciplinary group of researchers, whose scientific work include research of impacts of art and art education in ordinary education and learning in a more holistic perspective. Finally an analysis of the curriculum itself is made.

Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att utveckla ett förslag pÄ lÀromedel för lÀrare i Àmnet religionskunskap i grundskolans senare Är. Vi har i uppsatsen beskrivit vÄrt arbete utifrÄn ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvÀrdering av detta experiment redovisas och likasÄ undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig pÄ diskussioner utifrÄn populÀrmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat pÄ de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i lÀroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning pÄ nÀrliggande omrÄden. Bland annat beskrivs elevers instÀllning till religion och livsfrÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frÄgan Àr varför killar och tjejer vÀljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades tvÄ killgrupper och tvÄ tjejgrupper frÄn tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det Àr mÄnga faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev vÀljer. Grupperna bekrÀftade att det inte var en jÀmn fördelning mellan kön och instrument och det var företrÀdelsevis tjejer som satsade pÄ sÄng.

Vad Àr materialitet? Denna frÄga i kombination med den förhistoriska individen, Àr nÄgot av en utgÄngspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och mÀnniskans syn pÄ tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, Àr det att se hur man uppfattat glas under romersk jÀrnÄlder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

KonstnÀren sitter vid sitt stafli, noggrant, tÄlmodigt, granskar han Motivet. Ett Àgg. PÄ den uppspÀnda duken mÄlar han i klarsyn en ryttlande fÄgel..