Vad Àr det som Àr viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar pÄ bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebÀr att anvÀnda dessa Àmnen i undervisningen. LÀrare med olika erfarenheter av bild och drama har jÀmförts, och deras motiveringar till dessa Àmnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen Àr att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lÀrande i olika situationer. En kvalitativ metod har sÄledes anvÀnts till undersökningen av den erfarna lÀrarens arbetssÀtt.

I vÄrt examensarbete har vi genusgranskat tvÄ lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och anvÀnds i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och anvÀnds i engelska kurs A pÄ yrkesprogrammen. FrÄgan vi har stÀllt oss Àr hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i bÄde bild och text i lÀroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen.Vi har kommit fram till att lÀroböckerna bevarar den traditionella begrÀnsningen som finns pÄ grund av kön dÀr mannen framhÄlls pÄ bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte Àr lika mycket vÀrda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framstÀlls kvinnan som mer emotionell Àn rationell och mannen saknar till stor del kÀnsloregister.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Snart kan alla göra privata rymdresor. DÄ detta Àr en helt ny Àventyrsindustri uppstÄr ocksÄ helt nya krav pÄ de klÀder som kan anvÀndas vid trÀning och genomförande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhÄllanden. Genom intervjuer med Àventyraren och kommande resenÀren Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hÄllbarhetsansvarig Johan Ward frÄn H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de klÀder som ska bÀras under sjÀlva rymdresan Àr ej Ànnu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas klÀder som kan komma att anvÀndas vid trÀningen inför resan.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Denna essĂ€ kan lĂ€sas som en reflektion över tre Ă„rs arbete med och utveckling av estetiska lĂ€rprocesser pa? lĂ€rarutbildningen. Även om exemplen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen pĂ„ en mer generell nivĂ„ Ă€n detta specifika Ă€mne. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt handlar essĂ€n lika mycket om lĂ€rande i allmĂ€nhet som om matematikdidaktik.UtifrĂ„n den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag anvĂ€nder mig av tankar frĂ„n Aristoteles, Hans-­?Georg Gadamer och John Dewey och lĂ„ter dem möta nĂ„gra av de svenska forskare som under de senaste Ă„ren bidragit till det aktuella fĂ€ltet eller till angrĂ€nsande fĂ€lt.Jag hoppas i denna essĂ€ kunna synliggo?ra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lĂ€rande likvĂ€l som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lĂ€rprocesser ? förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av vĂ€rde vid en utveckling av sĂ„vĂ€l matematikdidaktiken som av andra Ă€mnen pĂ„ lĂ€rarutbildningen .

Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

SyfteSyftet med studien Àr att utforska pÄ vilket sÀtt pedagoger inom gymnasieskolan anvÀnder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag Àven undersökt hur pedagogernas arbete pÄverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrÄgestÀllningarHur anvÀnder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT pÄverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen pÄ gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. DÀrefter valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frÄgor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristÄende och kommunala gymnasieskolor i VÀstra Götaland.

Med utgÄngspunkt i orientalism har denna studie granskat framstÀllningen om Mellanöstern ihistorielÀroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlÀrobokstexterna. Med hjÀlp av en diskursanalys utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori, harlÀroböcker för gymnasieskolan undersökts frÄn tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien Àr att undersöka hur historielÀroböcker i gymnasieskolan upprÀtthÄller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förÀndrats över tid.Den analys som genomförts visar pÄ tvÄ huvudteman i de lÀroböcker som ingÄtt iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhÄllande till ?vi?, det vill sÀga, Europa och vÀstvÀrlden och dels en framstÀllning av islam somfÄr utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad stÀllning mellan dessa tvÄ parter.Detta ger eleverna som lÀser dessa böcker en bild av vÀrlden och dess historia dÀr det modernaoch beaktansvÀrda i vÀrlden Àr skapat av ? och viss mÄn tillhör ? Europa och vÀstvÀrlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

I denna studie undersöks danslÀrares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan anvÀndas i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program för att öka mÄluppfyllelsen gÀllande mÄlen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien Àr en intervjustudie dÀr gymnasielÀrare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhÄller sig till anatomi, Àr en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgÄngsrikt sÀtt att förstÄ anatomi Àr att integrera det i dansen istÀllet för att endast behandla det teoretiskt. Det Àr Àven viktigt att skapa medvetenhet och förstÄelse kring varje individs kroppsliga förutsÀttningar..

SamhÀllsplanering krÀver hÀnsyn till och övervÀgande av samhÀllets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar Àr estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhÀllsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning ÄskÄdliggörs med hjÀlp av en granskning av MÀrsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestÄende av tvÄ semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av MÀrsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestÄende av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhÀllsplaneringen vid utvecklingen av MÀrsta centrum, strÀvar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, anvÀnda naturliga fÀrger och föresprÄka grönomrÄden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning Àr mer estetiskt tilltalande Àn dess nuvarande utformning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolÀmne. Bakgrunden behandlar olika aspekter pÄ kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser sÄvÀl kunskapssyn och skola generellt som estetiska Àmnen i allmÀnhet och dans i synnerhet. Vad som stÄr om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan dÀr bananflugan anvÀnds som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever pÄ olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende pÄ i vilken utstrÀckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmÄlen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stÀrka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna Àr vÀl förberedda för högskolestudier. För att ta reda pÄ detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhÄllit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmÄl som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra vÀl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stÀcker sig över bÄde kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..