Bakgrund: Idag förvÀntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet Àr dÀrför aspekter som ingÄr i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad anvÀndas som konkurrensfördelar. Det rÀcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervÀrde utan en produkt mÄste dessutom förmedla immateriella vÀrden, till exempel emotionella, identitetsförstÀrkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska vÀrden kan detta fÄ en större genomslagskraft nÀr det gÀller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft Àn traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstÄ hur estetiska vÀrden kan anvÀndas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen Àr baserad pÄ sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushÄllsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat pÄ att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse pÄ grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan pÄverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lÀrande pÄverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot mÄlen. För att ta reda pÄ detta genomförde jag tvÄ gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, anvÀnt mig av programmÄlen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om Àmnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna kÀnner sig mycket sÀkrare pÄ sig sjÀlv efter det Àmnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scensprÄk har förÀndrats vilket bekrÀftas av de inblandade pedagogerna.

Vi tar vÄr utgÄngspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska vÀrderingar. Vi studerar olika sÀtt att se pÄ begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi anvÀnder ett konstruktionistiskt perspektiv, dÀr vi betonar vÄrt förhÄllande till forskningsprocessen. Vi betonar Àven svÄrigheterna i att sÀrskilja delar i uppsatsen, sÄ som metod, teori och empiri.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, frÀmst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi anvÀnt oss av tre samtal med personal pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi har Àven studerat texter som Lpf 94, VÀrdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Detta arbete syftar till att se om lÀrare anvÀnder sig av de estiska Àmnena och skönlitteratur dÄ det gÀller att pÄverka elevers lÀs- och skrivlust. De estetiska Àmnena har avgrÀnsats till att gÀlla drama, bild och musik. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare i Ärskurs tre till sex. Resultatet visar att lÀrarna arbetar med frÀmst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till lÀsning och skrivning. De anvÀnder Àven drama och bild i samma syfte.

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser i relation till demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor. Den teoretiska ansatsen hÀmtas frÄn poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien Àr strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samlÀsning mellan kunskapsomrÄdet scenkonstnÀrlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktÀriseras av ifrÄgasÀttanden av konsten som ?god? respektive antaganden om vÀrdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhÀllet som automatisk följd av bildning och fostran.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachersÂŽstories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression.

Syftet med studien Àr att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikÀmnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus pÄ de första Ären i grundskolan. UtifrÄn syftet har följande frÄgor stÀllts till fem olika respondenter i tvÄ kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens frÀmsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nÄ lÀroplanens mÄl i musikÀmnet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts intervjutillfÀllena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikÀmnet i skolan som ett svagt obetydligt Àmne för eleverna.

Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

The aims of the thesis are to describe ways to obtain information needed for teaching andlearning practical and artistic subjects at a folk high school, to look into which part the library plays in this search for information, and finally, to see what the library can do to meet the information needs existing arnong teachers and students of arts and craft.Qualitative interviews were made with four teachers, seven students and one librarian atone folk high school, providing data for the thesis. The results indicate five main ways to obtain information among the persons interviewed:through books, by their own work process, by sensuous experience, throughcommunication with other people, and by the master of the craft passing on his/herknowledge to the apprentice.In this thesis some suggestions are also given for helping the library to meet the information needs of people involved in arts and craft work..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur överlÀmningen frÄn grundskolan tillgymnasieskolan fungerar med avseende pÄ dess organisation samt dess informationsinnehÄll.Uppsatsen belyser Àven samsynen mellan dessa tvÄ skolformer och hur stor insyn de har ivarandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna Àrspeciellt viktigt för att uppmÀrksamma elever i behov av sÀrskilt stöd fokuserar denna uppsatsframför allt pÄ dessa elever.Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger pÄgrundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever attöverlÀmningen fungerar och i vilken utstrÀckning de anser att det finns samsyn mellanskolformerna.Intervjuundersökningen visade att vÄr undersökningskommun har vÀl utarbetade riktlinjer förinformationsöverlÀmningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarnaupplever att de pedagogiska överlÀmnandeunderlagen som anvÀnds i kommunen Àr tydligaoch att den information som lÀmnas över till stor del Àr relevant och anvÀndbar. Allaintervjuade Àr eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlÀmningenför de elever som vÀljer att byta kommun nÀr de pÄbörjar sina gymnasiestudier.BetrÀffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de Àr dock oeniga om detskulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger Àven attde inte har sÄ stor insyn i den angrÀnsande verksamheten, utan menar att grundskolan ochgymnasieskolan till stor del Àr skilda verksamheter..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva höglÀsning i helklass med individuell, tyst lÀsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att kÀnna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i LuleÄ kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mÀtmetoder som anvÀndes var enkÀter, boksamtal, observationer samt utvÀrdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att höglÀsning som metod bör vara ett stÄende inslag i undervisningen.

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

MÄlet med denna studie var att skapa förstÄelse för hur barn lÀr sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll om en mjölbagges livscykel, nÀr den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frÄgorna var: Hur uttrycker barnen sin förstÄelse under lÀrandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förstÄelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Hur pÄverkar barnens kÀnslor lÀrande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehÄllsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 Är) i för-skolan Spira.