Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid? Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.

Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Syftet med mitt examensarbete Àr att göra en ABC-bok, ett lÀromedel för skriftsprÄkslÀrande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen Àr en del av skriftsprÄkslÀrandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag ÄskÄdliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftsprÄkslÀrande, bokstavsbearbetning och estetiska lÀroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lÀrare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok dÀr jag har författat övningar, fotograferat föremÄl och gjort layouten.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka att ta reda pÄ om motoriken har nÄgon avgörande betydelse för lÀrandet och utvecklingen av de estetiska sprÄken. Vi ville genom enkÀt och intervju fÄ tydliggjort förÀldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vÄr idé och vÄrt syfte vÀnde vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör Àmnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vÄr roll som pedagoger. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi intervjuer med tvÄ pedagoger.

Arbetet syftar till att ge exempel pÄ hur konstruktivismen kan anvÀndas praktiskt genom olika arbetssÀtt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. ArbetssÀtten som tas upp Àr demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssÀtt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som sÄ vitt upphovsmÀnnen vet, inte tidigare har anvÀnts i detta sammanhang. NÄgra av arbetssÀtten har testats i undervisning av upphovsmÀnnen och dÀrefter utvÀrderats..

Syftet med denna studie Àr att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska Àmnena i förhÄllande till NO-Àmnena, samt diskutera vilka kunskapsvÀrderingar detta Äterspeglar. Studien jÀmför förutsÀttningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lÀrare mellan praktiskt-estetiska Àmnen och NO-Àmnen. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att studera detta Àr följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska Àmnens och naturorienterade Àmnens villkor vad gÀller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lÀrares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvÀrderingar Äterspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lÀrares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan Àmnesgrupperna inom ovan nÀmnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade Àmnesgrupperna. I undersökningen har en enkÀtstudie med kvalitativa och kvantitativa frÄgor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Syftet med rapporten var att studera huruvida förÀndringar i gymnasieskolan och frÀmst SamhÀllsvetenskapsprogrammet kan hÀrledas till socialistiska och/eller liberalistiska vÀrderingar. Metoden som vi har anvÀnt oss av Àr innehÄllsanalys och materialet Àr böcker och Internet. I bakgrunden ger vi en inblick i hur olika samhÀllssituationer genom tiderna har pÄverkat lÀroplanerna. Vi presenterar tre ideologiers grundsyn och hur dessa eventuellt har pÄverkat gymnasiet och samhÀllsvetenskapsprogrammet. En jÀmförelse har gjorts mellan programmÄlet för det nuvarande och det kommande SamhÀllsvetenskapsprogrammet.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad gymnasielÀrare i Àmnet matematik anser vara de största svÄrigheterna med undervisningen i sitt Àmne. Jag har ocksÄ undersökt vad matematiklÀrarna anser att de gör och kan göra utifrÄn nuvarande förutsÀttningar för att komma till rÀtta med eller minska de angivna svÄrigheterna och vilka andra förÀndringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras pÄ telefonintervjuer med 7 matematiklÀrare som arbetar inom gymnasieskolan under vÄrterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrÄn tre nivÄer, individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Det kategoriserade materialet har sedan jÀmförts med kommande förÀndringar pÄ skolomrÄdet i och med att nya styrdokument införs frÄn förskola till gymnasieskolan.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.