Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om mÄltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för Àtredskap som kan förÀndra en mÄltidsupplevelse. Ett sÀtt som effektivt skapar förutsÀttningar för ett öppnare sinne, och dÀrmed kreativa idéer, Àr att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa Àtredskap har pÄ mÄltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för mÄltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger pÄ tvÄ typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frÄgeformulÀr och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sÀtta ord pÄ vad de upplevde dÄ de Ät mat med olika konsistens endast med hjÀlp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med mÄltid. I de estetiska laborationerna skapades en mÄltidssituation dÀr bÄde maten och Àtredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till bÄde kÀnslomÀssiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas instÀllning till Àtredskapen, dÀr vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om sÄnglÀrares uppfattningar kring sambandet mellan sÄng och hÀlsa. Studien Àr avgrÀnsad till sÄnglÀrare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och dÀrmed efterLÀroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrÄn en bakgrund med tidigare forskning om hÀlsa och musik, den teoretiska utgÄngspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? LÀrarnas syn pÄ det övergripande sambandet mellan sÄng och hÀlsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? HÀlsofrÀmjande metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen? HÀlsorisker i samband med undervisning och lÀrande i sÄng? Informanternas uppfattningar kring allmÀnna hÀlsoaspekter? Samverkan med andra lÀrare och elevhÀlsanResultatet av studien visar att sÄnglÀrarna har olika utgÄngspunkter i sin syn pÄ sambandet mellan sÄng och hÀlsa, vissa utgÄr frÄn sÄngens hÀlsoeffekter medan andra tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofaktorer som pÄverkar sÄngen. SÄnglÀrarna upplever att kursplanerna lÀmnar utrymme för hÀlsoaspekter i undervisningen men de förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Denna uppsats behandlar innehÄllet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mÄngfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förstÄelse av deras medmÀnniskor. Vidare vill den utreda hur vÀrldens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och lÀroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkÀtundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av tvÄ av de största lÀroböckerna för historia pÄ gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belÀgga att icke-vÀsterlÀndsk historia nedprioriteras hÄrt bÄde i klassrummen och i lÀroböckerna.

Syftet med studien var att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollÀrares syn pÄ estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollÀrarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi Àmnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhÄllnings-sÀtt till omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrarna framhÄller estetik som betydelsefullt, men att begreppet Àr svÄrtolkat. FörskollÀrarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, dÄ frÀmst via musik och bild.

PÄ senare Är har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att anvÀndares kÀnslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredstÀllelsen och anvÀndarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom omrÄdet och flertalet teorier om anvÀndares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgÄngspunkt de teorier som siktar pÄ att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ anvÀndarstudie har genomförts med mÄlet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förÀndras genom införandet av animationer i ett grÀnssnitt. Resultaten visar pÄ att toningsanimationer i övergÄngar i ett interaktivt system kan leda till ett lÄngsammare och mjukare intryck av systemet men Àven att lÄngsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Under Ären 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i MönsterÄs kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken frÄn varje Är. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhÀllet haft nÄgon betydelse för ungdomarna dÄ de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som pÄverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att förÀldrar som kulturbÀrare haft en inverkan pÄ eleverna dÄ de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar Àven att fast skolan och samhÀllet har förÀndrats under dessa Är, sÄ Àr den sociala reproduktionen fortfarande svÄr att bryta..

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Med utgÄngspunkt frÄn ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande vÀxtlista har jag i det hÀr arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska vÀrden under hela Äret. Syftet med arbetet Àr att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men Àven andra lÀsare att lÀra kÀnna sitt vÀxtmaterial för att kunna göra dynamiska vÀxtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr lÀsaren fÄr insyn i aspekterna form, fÀrg och komposition. Studien visade pÄ att vÀxtdynamik Àr mest intressant att ta hÀnsyn till dÄ en komposition med estetiska vÀrden under hela Äret efterstrÀvas. Med planering och förstÄelse för vÀxterna kan vÀxtsÀsongen förlÀngas och de estetiska vÀrdena i offentliga rum och privata trÀdgÄrdar förhöjas.

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge fem specialpedagoger/speciallÀrares perspektiv pÄ hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin lÀroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgÄtt frÄn de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till mÄnga elevers behov av extra stöd för sin lÀroprocess. De Àr ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanstÀllning sÄ kan man utlÀsa att specialpedagogerna/speciallÀrarna pÄ gymnasieskolorna lÀgger ner stor kraft och engagemang pÄ att ge eleverna det stöd som de behöver för sin lÀroprocess.NyckelordStöd till elever pÄ gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.