Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                               Observation blev den metod vi valde för vår studie.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.

BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola..

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6?9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

Sverige och Finland är två länder som ofta jämförs. Så även inom utbildning då media framställer finska barn som framgångsrika. Förutom hög status inom lärarprofessionen i Finland bekräftas framstegen i PISAs undersökningar där finska skolungdomar presterar höga resultat. För de små barnen går största delen av dagen ut på att leka och undersöka deras närmiljö. Genom leken skaffar sig barnet värdefulla färdigheter som gagnar barnet i det livslånga lärandet.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Juliusson, K. Vad är hälsofrämjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hälsoperspektiv. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Exportrådet i Tyskland kan skapa fördjupade kundrelationer med svenska företag som har en etablerad verksamhet i Tyskland och om detta kan leda till nätverkseffekter. För att uppnå syftet har författarna utgått ifrån en egenkomponerad teoretisk referensram och valt att genomföra en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen länkar samman teorier som behandlar begreppen djupare kundrelationer, kunduppfattat värde och nätverkseffekter.Empiri: Examensarbetet är en studie som genomförts på uppdrag av Svenska Exportrådet i Berlin och det empiriska materialet består utav 18 semistrukturerade intervjuer med svenska beslutsfattare inom svenska företag som har en befintlig verksamhet i Tyskland samt tre intervjuer med beslutsfattare inom Exportrådet i Berlin och Svenska Handelskammaren i Düsseldorf.Författarna har dragit slutsatserna att Exportrådet i Tyskland kan skapa djupare kundrelationer med de nämnda företagen genom att utveckla kompetensen inom marknadsanalyser, lokal kunskap och säljförmåga. Vidare föreslår författarna att Exportrådet ska utvidga sitt nätverk genom ett utökat samarbete med Svenska Handelskammaren för att säkerställa att svenska företag i Tyskland har en samarbetspartner i hela internationaliseringsfasen..

Studiens syfte är att undersöka förskoleklassens funktion, är det skola eller inte? Vad har femåringar för tankar och förväntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexåringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrån hermeneutisk ansats och metodval är semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod är att få en djupare och nyanserad information inom forskningsområdet. Studien visar att femåringarna upplever en positiv förväntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spännande och roligt att få byta verksamhet och träffa nya vänner.

Mitt kandidatprojekt är ett förslag till en Cirkushall i Alby där Cirkus Cirkör verkar. Projektet handlar om att skapa och forma en identitet till en stadsdel, exponera en verksamhet och att forma en byggnad efter de behov en cirkusverksamhet efterfrågar. .

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.