Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhÄllningssÀtt till Àmnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta fritidspedagoger, fyra frÄn landsbygden och fyra frÄn staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet dÀr. De anser att man lÀr sig lÀttare och pÄ ett annat sÀtt utomhus.

Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband bestÄr av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillÀgget visar invÀndigt en synlig konstruktion med stÄlfackverk för upphÀngningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lÀtt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustÀlt som spÀnns upp med vajrar. Kultur och en lÄngsiktigt ekonomisk och hÄllbar utveckling gÄr hand i hand. Dessa takband Àr indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att pÄminna om Subtopias verksamhet som just prÀglas av flexibilitet och förÀnderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvÀgg som Àven fungerar som en informationsdel.

Empowerment har speciellt inom vÄrdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstÀmmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillÀmpar begreppet empowerment i sitt arbete med att fÄ ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade pÄ varsin enhet inom en privat organisation. DÀrefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar pÄ att man i första hand ser empowerment som nÄgot pÄ individnivÄ dÀr begrepp som brukarinflytande, sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, egenmakt, stÀrkande och bemyndigande Àr nyckelord.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv analysera och skapa förstÄelse för processen som en entreprenör och dess verksamhet genomgÄr fram till kommersialiseringen och vilken roll riskkapitalisten spelat fram till denna punkt.Resultatet av denna studie kommer att kunna anvÀndas för att fÄ en bild av de krav som stÀlls pÄ entreprenörer och dess verksamhet för att nÄ kommersialisering, samt hur relationen med riskkapitalisten kan hanteras. Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt angreppssÀtt samt genomfört en kvalitativ studie, i form av en aktörsorienterad processtudie mednyckelpersoner pÄ fallföretaget. Slutsatser: VÄra intervjuer med nyckelpersonerna pÄ fallföretaget samt med forskare inom omrÄdet har givit oss en god grund till att kunna konstatera att entreprenörer och speciellt deras marknadsförstÄelse spelar stor roll för kommersialiseringen av idéer och produkter.Vidare har vi funnit att riskkapitalister kan bidra med mer Àn bara kapital. Det viktigaste de kan bidra med Àr ett brett kontaktnÀt, erfarenheter och att de kan professionalisera verksamheten.Entreprenörer bör ocksÄ vara uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt de uppfattas av riskkapitalister och vilken roll de i sjÀlva verket vÀljer..

PÄ flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för nÄgot slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 Är intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta nÀrmare pÄ hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förvÀntades att fÄ samt pÄ vilket sÀtt ungdomarna fÄtt stöd i sin bearbetning av brottshÀndelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lÀmnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten Àr mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Införandet av en mobil intensivvÄrdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vÄrd. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns lÄngt framskridna planer pÄ att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inlÀggning pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen/barnintermediÀravdelningen (BIVA/BIMA) pÄ ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter pÄ BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i Äldern 0-18 Är i studien.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) Àr faststÀlld av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 faststÀlldesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergÄngen frÄnförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lÀrandemiljöer samtarbetslagens sammansÀttning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med Àmnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien Àr att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssÀtt, hinder och möjligheter som uppstÄr i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Uppsatsen belyser hur verksamheten pÄ tvÄ förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver styrdokumentens innehÄll och lÀroplanernas transformering i en jÀmförelse..

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare tolkar demokratiuppdraget nÀr det gÀller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lÀrares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrÄn ett barndomssociologiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ hur barns inflytande kan pÄverkas av relationen med vuxna. De tvÄ metoder som anvÀnds i studien Àr intervjuer av lÀrare i tvÄ förskolor samt observationer av lÀrarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgÄngspunkten för uppsatsen Àr denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sÀtt att förhÄlla sig till barn. Studien har haft som mÄl att undersöka hur lÀrare som har ett sÀrskilt intresse för demokratiska frÄgor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur vÀlvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation pÄverkar relationen mellan barn och lÀrare.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.