Using music in Swedish education
Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ?läsa-skriva?-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat. Musikens pedagogiska fördelar har belagts av flera forskare. För att styrka dessa fördelar har vi använt oss av relevant litteratur från Sundin (1998), Sundin (1995), Scheid (2009) Steinberg (1994) och Wiklund (2009). Vår förhoppning är att visa musikens motiverande effekt. Litteratur som rör motivation hämtades från Dysthe (2008) och Hugo (2011).
Vår undersökning utgår från en text och två undervisningspass. I det första passet analyserade eleverna texten utan musik och i det andra analyserade de samma text med musik. Detta skede observerades och elevernas svar på analyserna följdes upp med individuella intervjuer av fyra på förhand utvalda elever. Det sammanställda resultatet visade att ingen informant gjorde sämre ifrån sig med musikens inträde, däremot gjorde en elev en bättre analys. Tre elever ansåg att musiken gjorde undervisningen mer intressant. En elev uppfattade musiken som störande, men påpekade att det troligtvis berodde på hans ovana att använda musik i undervisningen. Musikens positiva effekter visades tydligast i elevernas resonemang kring deras engagemang inför uppgiften, samtidigt som inget slutresultat försämrades.