Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

SammanfattningUppsatsen handlar om fotbollstrÀnare för barn inom föreningsidrotten och dÄ frÀmst om att synliggöra den verksamhet som trÀnarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka om fotbollstrÀnare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar anvÀnder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.FrÄgorna som vi utgick ifrÄn var:Arbetar trÀnarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.Om inte dokumentet (Idrotten vill) Àr utgÄngspunkten för verksamheten, vad anvÀnds istÀllet.Vilken betydelse fÄr det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för trÀnaren?MetodFör att fÄ en uppfattning om fotbollstrÀnares kunskap om och praktiska tillÀmpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstrÀnare. Fyra av trÀnarna kom frÄn storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större stÀder. Den femte trÀnaren var frÄn en storklubb utanför storstadsregionen.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra hur pedagoger pÄ uteförskolor anvÀnder utemiljön för att stimulera barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrare sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det sprÄkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lÀrande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat anvÀnt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebÀr att arbeta utomhuspedagogiskt. De berÀttar att lÀrande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som lÀromedel i en mÀngd olika sammanhang.

Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Outsourcing Àr en trend som prÀglar logistikomrÄdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts? och fjÀrdepartslogistiker att ta plats pÄ marknaden. DÀrför Àmnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltsÄ betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens vÀrdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv pÄ att bedriva affÀrer.

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Den hÀr rapporten bygger pÄ en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur IT kan anvÀnds i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen vilket lÀrande som synliggjordes, hur IT anvÀndes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa anvÀndningsomrÄden kunde kopplas till lÀroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i tvÄ olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. LÀroplanens beskrivningar och strÀvansmÄl följdes, men pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

Denna rapports syfte Àr att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestÀmmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi anvÀnt i denna studie Àr ett relativt nytt perspektiv, som utgÄr frÄn barnen sjÀlva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever hÀr och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna sjÀlva tagit.

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som Àr viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framstÀllas under system- utvecklingsfasen, aspekter som Àr primÀra för att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehÄller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation Àr.Det som framkommer i rapporten Àr att det Àr viktigt att en verksamhet har policies som stÀller krav pÄ kontinuerlig framstÀllning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt pÄ att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framstÀllas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska anvÀndas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid anvÀndning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer ocksÄ. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gÄ tillvÀga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..