GrÀnsdragningen mellan hobbyverksamhet och nÀringsverksamhet har under senare tid blivit sÀrskilt uppmÀrksammad i frÄgor rörande hÀsthÄllning dÄ det lÀnge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sÄdan verksamhet. GrÀnsdragningen Àr avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlÀtta för likformig bedömning publicerade Skatteverket vÄren 2009 en promemoria avseende hÀstrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar dÀrför till att undersöka grÀnsdragningsproblematiken med inriktning pÄ hÀstsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebÀr att nÀringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att nÀringsverksamhet skall anses föreligga krÀvs att verksamheten bedrivs varaktigt och sjÀlvstÀndigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sÄdan klar definition utan istÀllet sÀgs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan rÀknas till inkomstslaget nÀringsverksamhet.

Uppsatsen behandlar Àmnet recept, med fokus pÄ ett verksamhetsrecept och hur det anvÀnds i ett företag. Recept Àr generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska anvÀndas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan anvÀnds som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgÄngsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förvÀntar sig av att anvÀnda DFL. För att besvara dessa frÄgor anvÀndes kvalitativ metod.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

PĂ„ grund av dĂ„lig lönsamhet har mĂ„nga lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsomrĂ„den Ă€n det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste omrĂ„det Ă€r agrikulturell turism eller Ă€ven kallad lantgĂ„rdsturism som innebĂ€r att lantgĂ„rdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism Ă€r som verksamhet vĂ€ldigt skilt frĂ„n att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att mĂ„nga aktörer kan finna denna övergĂ„ng problematisk. VĂ„ra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation Ă€r omrĂ„den dĂ€r dessa aktörer ofta saknar kunskap. DĂ€rför har vi i denna uppsats valt att fokusera pĂ„ hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga pĂ„ Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Denna studie har undersökt den praktiska anvÀndbarheten av befintliga teoretiska ramverk inom service recovery-omrÄdet som utgÄngspunkt för att utvÀrdera och utveckla recovery-arbetet i tjÀnsteföretag. En datainsamling pÄ ett större svenskt tjÀnsteföretag har genomförts med ett fokus baserat pÄ befintliga teorier om service recovery. Det insamlade materialet har sedan bearbetats av nyckelpersoner pÄ företaget och funnits leda till en inte oansenlig mÀngd insikter och ÄtgÀrdsförslag relaterat till organisationens recovery-verksamhet. Detta leder till slutsatsen att de teoretiska ramverk som beskriver service recovery-processen framgÄngsrikt kan anvÀndas för att styra utvÀrdering och utveckling av en organisations recovery-verksamhet. Information som insamlats med befintliga teorier som lins har visats vara relevant för en organisations insikter om det egna recovery-arbetet samt bidragit till utveckling av recovery-verksamheten..

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstÄnden i omvÀrlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar frÀmst pÄ stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig Ät frÄn den traditionella uppfattningen pÄ grunde av olika resursbegrÀnsningar. Vidare kan det Àven antas att hög- teknologiska företag avviker frÄn den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, frÀmst beroende pÄ produkternas servicekaraktÀr och pÄ graden av kompetens som finns i dessa företag. DÀrför uppstÄr intresset att i den hÀr uppsatsen undersöka hur högteknologiska smÄföretag inter- nationaliserar sin verksamhet.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven velat belysa vilka aspekter som förskollÀrare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmÄlet samt andrasprÄket hos barnen. Detta Àr en kvalitativ studie innehÄllande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tio stycken förskollÀrare arbetandes pÄ tre olika mÄngkulturella förskolor. Intervjuresultaten Àr stÀllda mot litteraturen men Àven sjÀlvbÀrande dÄ det har visat sig vara svÄrt att finna litteratur som framhÀver hur modersmÄlsutveckling i förskolan frÀmjas pÄ bÀsta sÀtt.

Att lyckas nÄ fram med sitt budskap Àr beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel mÄlgruppens förtroende för avsÀndaren. Hur ska en göra om mÄlgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk instÀllning gentemot avsÀndaren? Med utgÄngspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan anvÀnda ethos för att bygga upp sin trovÀrdighet gentemot sin mÄlgrupp. Genom att ta fasta pÄ verksamhetens kompetens, deras vÀrderingar och vÀlvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att mÄlgruppens benÀgenhet att nyttja verksamhetens tjÀnster ökar.