I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

För den enskilde medborgaren Àr kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillÀmpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr dÀrför en vÀl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelÀgen. Detta gÀller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad Àr regelstyrd och att vissa regler inskrÀnker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rÀttigheter. Regeringen har pÄ senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus pÄ regelefterlevnad och med sjÀlvstÀndighet i förhÄllande till tillsynsobjektet. I dag finns rÀttslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, SÀkerhets och integritetsskyddsnÀmnden samt JO och JK.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpÄverka medarbetarnas syn pÄ organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrÄgasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan pÄverka medarbetarna, medarbetarna som Àr en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts dÄ den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas instÀllning, Äsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar pÄ att medarbetarna tycker att det Àr viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhÀlls- och miljöinitiativ Àven i etisk ifrÄgasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder pÄ att medarbetarna lÀgger större vikt vid miljö ochjÀmstÀlldhetsfrÄgor Àn andra samhÀllsinitiativ. Resultatet antyder Àven att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter Àr av större vikt Àn mÀn vid val avarbetsgivare..

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestÀms i stor utstrÀckning av lagar och regler, vilket gör det svÄrt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsÀttningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns sÄvÀl vad som i folkmun kallas för ?hÄrda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, sÄ som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgÄng av vad begreppen hÄrt och mjukt innebÀr och hur detta pÄverkar styrningen av en verksamhet. DÀrför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lÀmpliga styrtyper givet olika förutsÀttningar.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur hÄrda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

This report is the result of several interviews of employees within the field of pedagogy. The background behind this report is my period as a trainee in one of the daily activities in Malmo. In daily activities the employers gets training, education and guidance in Marte meo, which is funded by public finances. The method, which this study focuses upon is called Marte meo. It is a method of communicating and developing the means for the participants to evolve their skills in communicating and increase self esteem.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.

Title: "Everybody is talking about reception but what do they really mean?" - Teacher trainers' experience of work with aesthetic communication in perspective of a receiver with a special attention to the reception of music. The purpose of this thesis is to study the notion of reception among a group of teachers at the department of education at Malmö University. Our principal aim is to illuminate reception in an educational context as well as experiences of the teachersŽ work with aesthetic communication in perspective of a receiver within the main subject KME (Culture Media Aesthetics). We are paying special attention to the reception of music since this is a part of our profession.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? GĂ„r brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivĂ„, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kassaregister samt belysa Ă„tgĂ€rder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: DĂ„ manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat omrĂ„de utgĂ„r vi i uppsatsen frĂ„n grundad teori, vilken har ett induktivt synsĂ€tt, för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrĂ„gor och dĂ€refter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.