Mot bakgrund av synen pÄ förÀldrastöd som vÀgen till trygghet, utveckling och hÀlsa för barn, var syftet attförsöka finna potentiella utvecklingsmöjligheter av öppna förskolan som förÀldrastödjande verksamhet.HuvudfrÄgaKunde diskrepans ses mellan förÀldrars förvÀntningar och mÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet ochvilken mÄn kunde detta kopplas förÀldrars förutsÀttningar att ta del av förÀldrastöd via öppna förskolan?Metod och MaterialGenom att ha tagit del av relevant information frÄn litteratur, förelÀsningar, seminarier och den berördakommunens diarieföring, har bakgrunds- och forskningsmaterial insamlats. Vidare har kvalitativaforskningsintervjuer med fenomenologisk ansats, utifrÄn semistrukturerad intervjuguide anvÀnts. Namn pÄ denaktuella kommunen nÀmns ej mot bakgrund av kravet pÄ anonymitet samt av etisk hÀnsyn till deltaganderespondenter (Stukåt, 2005:131).ResultatSlutsatserna pekar pÄ att förÀldrar erbjuds och upplever förÀldrastöd via öppna förskolan, vilket Àr i linje medmÄlsÀttningarna för verksamheten. Samtidigt noterades viss diskrepans mellan förÀldrars förvÀntningar ochmÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet.Betydelse för lÀraryrketUtifrÄn samtliga styrdokuments implikationer om samarbete med hemmen i kombination med fokus pÄ barnstrygghet, utveckling och lÀrande, ses positivt pÄ medvetande kring vad förÀldrar efterfrÄgar i relation tillmÄlsÀttningar för verksamheten dÄ dess utformning grundas i en samspelande kommunikation, vilken inbegripersÄvÀl individ som samhÀlle..

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att anvÀnda digitala spel och hur detta kan bidra till sprÄklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att fÄ studiens frÄgestÀllningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio Ärs Älder analyserats med utgÄngspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken pÄ att digitala spel kan anvÀndas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt sprÄk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av sprÄklig och verbal kunskap kan Àga rum dels individuellt och dels i grupp genom att anvÀnda digitala spel. Resultatet visar Àven att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att anvÀnda digitala spel för att utveckla sina sprÄkliga kunskaper..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kunskapsprov överensstÀmmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina tvÄ frÄgor som jag hade för avsikt att fÄ besvarade var dessa.? Hur överensstÀmmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i lÀroplan och programmÄl?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrÄn begrepp ur lÀroplan och kunskapssyn. Dessa Àr: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssÀtt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssÀtt, utrustning, estetisk, etik, tillgÄng till lÀromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrÄn vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer nÄgon gÄng, men ingen provform Àr heltÀckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mÀter fakta och memorerande kan klart hÀnföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lÀrande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lÀrande..

Svenska myndigheter och rÀttsskipning kÀnnetecknas av offentlighet. Det Àr nödvÀndigt för en effektiv och rÀttssÀker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmÀnhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprÀtthÄllas fullt ut, det finns viktiga intressen som mÄste ges företrÀde. Polismyndigheterna tillsammans med Äklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstÄende kan vilja ha tillgÄng till.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan uppfattar och förhÄller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet Àr intervjuer med lÀrare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien Àr att barnen lÀr sig matematik i sinvardag pÄ ett naturligt och lekfullt sÀtt. Genom att lÀrarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem fÄr lÀrarna reda pÄ om barnen har lÀrt sig matematik och hur lÀrarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lÀrarnaverksamheten utifrÄn barnens intresse och behov.

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-sÀkerhetspolicy och ville dÄ göra en sÀkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna sÀkerhetsanalys skulle göras utifrÄn Krisberedskapsmyndighetens standard BasnivÄ för IT-sÀkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal pÄ IT-avdelningen samt platsinspektioner pÄ skolor och serverhall. Dessutom har en enkÀt skickats ut till alla anstÀllda inom kommunen.

Det hÀr Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid MÀlardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det Àr viktigt för ett företag att ha tillgÄngen till en gÀstgÄrd men Àven till hur de Àr utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gÀstgÄrd kan ses vara viktig för ett företags representation. GÄrden anvÀnds frÀmst som ett tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀlja företagets varor och tjÀnster men ger ocksÄ en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder sÄvÀl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det hÀr examensarbetet utfördes var för att företaget sÄg det som ett behov att se över om dessa gÀstgÄrdar var vÀrda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes dÀrför genom besök och jÀmförelse av tre olika gÀstgÄrdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sÄdan gÄrd kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har dÀrefter ett förslag till en utformning av en bÀttre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors HerrgÄrd tagits fram.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnÄ en bÀttre belÀggning under lÄgsÀsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras pÄ intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. VÄra frÄgor behandlade hur dessa företag anvÀnde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de anvÀnder olika faktorer för att pÄverka sin efterfrÄgan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var vÀl insatta i problematiken med svÀngningarna i efterfrÄgan och arbetade aktivt för att förbÀttra dessa skiftningar pÄ deras tjÀnster.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.