Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

År 1993 startade en verksamhet på Lärarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs från en fast plats där de studerande fick möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde människor av alla slag få ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken. Sju år senare i september år 2000 lämnade jouren av olika omständigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum där den tidigare bland allmänheten, så populära verksamheten började tappa sin form genom att det var två olika organisationer med olika mål som möttes. När vi påbörjade vår utbildning hängde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte längre hade någon fast lokal utan istället var utspridd på olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svårt att förstå vad som egentligen var syftet med verksamheten och vår tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formspråk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas på ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumärke.I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer där flera tydliga trender upptäcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter människan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas. Konceptframtagningen bestod av tre faser. Där det initialt togs fram en mängd övergripande formspråk. Sedan lades de åt sidan för att utforma manöverdon.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Sammanfattning Bakgrund. Återberättandetest ger en bild av högre språkliga förmågor och används idag för alla åldrar vid språkliga bedömningar. Ett test som används i klinisk logopedisk verksamhet idag är återgivningsprovet Luftballongen som är en del av testmaterialet UMESOL. Testet är framtaget för lågstadieelever i årskurs 2 och 3 men används även inom klinisk logopedisk praxis för ungdomar och vuxna. Syfte.

Att utsättas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att påverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer där syftet var att skapa förståelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade påverkats starkt av händelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta händelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansåg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.

Detta examensarbete är skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som är ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats är belägen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men även enstaka mindre passagerarflyg. Idag är Kinnarps, Volvo Powertrain, Räddningstjänsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust..

Uppsatsen behandlar två av de gränsdragningsproblem som återfinns i 25 § RevL. Syftet är dels att utreda gränsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels gränsdragningen mellan tillåten och otillåten sidoverksamhet. Fokus ligger främst på den senare gränsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen påverkar gränsdragningsproblemen.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur kliniska psykologer uppfattar och förhåller sig till sexmissbruk i klinisk verksamhet. Sex psykologer, med erfarenhet inom missbruksvården deltog i intervjuer och resultatet analyserades utifrån IPA. Fyra teman framkom: sexmissbrukets osynlighet, sexmissbruk som ett sökande, ytterligheter och sexmissbrukets komplexitet. Sexmissbruk betraktades som ett komplext fenomen, var i det ryms många ytterligheter. Det upplevdes som osynligt i utbildningen, kliniken och samhället och beskrevs som ett sökande eller självskadebeteende hos individen.

Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ?bagage? med olikaerfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt.Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet.

Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är:Vad står egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.