THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEYÂŽS ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade sjÀlva kallar för kort och gott Scenen. Det Àr en verksamhet dÀr olika grupper tÀvlar mot varandra i att vara först med att lÀgga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det Àr en starkt organiserad verksamhet dÀr grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte Àr att dels reda ut hur verksamheten fungerar men ocksÄ att se varför invididerna vÀljer att delta trots de stora risker som deras deltagande Àr förknippat med. Med hjÀlp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det Àr som vÀrderas inom subkulturen och vad individerna fÄr ut av sitt engagemang..

UtvĂ€rderingen av den regionernas internationella verksamhet utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger pĂ„ material frĂ„n de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och Ă€r skriven utifrĂ„n en processutvĂ€rderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete Ă€r idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger pĂ„ arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvĂ€rderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts nĂ„gra ramar frĂ„n centralt hĂ„ll, utan de internationella frĂ„gorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. FrĂ„n lĂ€nsstyrelsehĂ„ll efterfrĂ„gas ett ramverk i högre grad Ă€n frĂ„n regionförbunden.Det internationella arbetet Ă€r en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skĂ€l att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.

ProblemomrÄde: Vi intresserar oss frÀmst för Àr hur livsstilsentreprenören pÄverkar sin verksamhet, i vÄrt fall inom vandrarhemsbranschen. DÄ det oftast Àr en mindre verksamhet som styrs utav ett fÄtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utstrÀckning vÀrdens livsstilsval pÄverkar verksamheten. Syfte: VÄrt syfte Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnÀringen. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med vÀrdar pÄ tvÄ lantliga- och tvÄ stadsnÀra vandrarhem i Götaland.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielÀrare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via fÀrdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom omrÄden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats pÄ analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrÄn frÄgestÀllningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lÀrare ser fÄ skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via fÀrdighetsprov.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

I en alltmer konkurrensutsatt vÀrld ser mÄnga organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det stÀlls ett allt större krav pÄ ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission Àr en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar pÄ ledarskapet. PÄ Linköpings Stadsmission deltar nÀstintill samtliga förestÄndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete pÄ olika tjÀnstgöringsgrad. Hur vÀl fungerar ledarskapet nÀr individer pÄ chefsposition bÄde Àr verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förestÄndarnas upplevelser av sitt ledarskap pÄ Linköpings Stadsmission med avseende pÄ de dubbla rollerna.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.