Syftet med denna undersökning var att utifrÄn en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jÀmstÀlldhetsarbete kan anses som framgÄngsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhÄller om vad ett gott jÀmstÀlldhetsarbete Àr. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick frÄn sex olika teman om vad ett gott jÀmstÀlldhetsarbete bör innehÄlla, lÀrande i samband med förÀndringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svÄrigheter som kan förekomma med att genomföra ett jÀmstÀlldhetsarbete som ska leva upp till jÀmstÀlldhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att lÄg delaktighet och dÄlig kommunikation inom verksamheten försvÄrar implementeringsprocessen..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssÀtt för att kunna arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. Vi ville ocksÄ pröva bildens möjligheter som igÄngsÀttare av samtal om vÀrdegrundsfrÄgor, bÄde elevers egna bilder och mediabilder. VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett praktiskt undervisningsförsök dÀr vi sjÀlva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har anvÀnt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har ocksÄ valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna. .

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

MÄnga företag vÀljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthÄllbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap krÀver vÀl genomtÀnkta val gÀllandepartnerorganisation, mÄlsÀttningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de tvÄ typerna av samarbeten.FrÄgorna undersöks genom intervjuer pÄ tre IKEA-varuhus, en representant frÄn IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Vad Àr materialitet? Denna frÄga i kombination med den förhistoriska individen, Àr nÄgot av en utgÄngspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och mÀnniskans syn pÄ tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, Àr det att se hur man uppfattat glas under romersk jÀrnÄlder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begrÀnsat med forskning kring outsourcing av stödtjÀnster inom vÄrden. En professionell byrÄkrati har speciella förutsÀttningar och nÀr den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa problematiken kring mötet mellan tvÄ organisationer, varav den ena Àr en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillÀmpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vÄr empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras pÄ sex intervjuer pÄ olika nivÄer.

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

InledningBanker bygger sin verksamhet pÄ förtroende; frÄn investerare som litar pÄ att ledningen tar rÀtt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, frÄn kunder som litar pÄ att deras pengar Àr sÀkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bÀst. Med anledning av dagens konjunkturlÀge Àmnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stÀrka sina kundrelationer.MetodDetta Àr en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet dÀr jÀmförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen Àr övervÀgande kvalitativ, baserad pÄ information publicerad av bankerna sjÀlva, finanstidningar, finansanalytiker samt material frÄn egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en lÄg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.