Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort det senaste Ärtiondet och informationshantering har fÄtt en helt förÀndrad innebörd i dagens moderna organisationer. De organisationer som inte Àr beredda att följa denna utveckling löper stor risk att hamna efter eller förlora konkurrenskraft till andra aktörer pÄ marknaden. Genom investeringar i nya informationssystem och ny informationsteknologi skaffar sig organisationen verktyg att anvÀnda till att effektivisera och rationalisera sin verksamhet. SÄdana investeringar Àr dock förenade med höga risker och raden av företag som genomfört misslyckade implementeringsförsök Àr lÄng. Flera faktorer avgör hur ett företag lyckas tillÀmpa informationssystem och informationsteknologi som resurser och utnyttja dessa pÄ ett lönsamt sÀtt.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Abstract saknas..

Syftet var att uttyda och förstÄ hur mÄlen och prestationsmÄtten i de balanserade styrkorten översÀtts till operativ nivÄ i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes frÄn tre organisatoriska nivÄer i tvÄ olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mÄl och prestationsmÄtt översattes till operativ nivÄ i de tvÄ undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del pÄ att kommunikationen mellan nivÄerna i organisationen fungerade bÀttre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde pÄ tidsbrist.

Attityder och beteende i ungdomsÄren vad gÀller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hÀlsan utvecklas. Ungdomsmottagningen Àr en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att frÀmja ungas sexuella hÀlsa i helhet. Undersökningen har utförts i samrÄd med och pÄ uppdrag av Landstinget i Jönköpings lÀn. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings lÀn och finna förslag till underlag för att kvalitetssÀkra ungdomsmottagningarna i lÀnet. EnkÀtundersökningen baserades pÄ Socialstyrelsens förslag pÄ indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i NÄ MÄlets verksamhet under en begrÀnsad period. Undersökningsperioden strÀcker sig frÄn den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen Àr att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, NÄ MÄlets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gÀllande i NÄ MÄlets verksamhet.

Obemannade markfarkoster Àr Ànnu ganska ovanliga i den svenska Försvarsmakten men borde kunna bli allt vanligare. UGV:er anvÀnds traditionellt till att utföra smutsiga, trÄkiga och farliga arbetsuppgifter. Kan de dÄ vara anvÀndbara i Afghanistan mot den motstÄndare som FM möter dÀr idag?I studien undersöker författaren möjligheterna för obemannade markfarkoster att bidra med militÀr nytta inom omrÄdet logistiktransporter. De obemannade transportfordonen kan frÄn grunden utgöras av standardlastbilar i FM som har utrustats med sÄ kallade UGV-kit.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

År 1991 förĂ€ndrades lĂ€get för Sveriges fĂ„mansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmĂ„nligare beskattning pĂ„ utdelning och kapitalvinst för fĂ„mansföretagsĂ€gare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes Ă€ven de sĂ„ kallade 3:12-reglerna för att förhindra fĂ„mansföretagsĂ€gare, med kvalificerade aktier, frĂ„n att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsĂ€ttningarna för nĂ€r en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fĂ„mansföretag bland annat kvalificerade om Ă€garen eller nĂ„gon nĂ€rstĂ„ende, under de senaste fem Ă„ren, varit verksam i ett annat fĂ„mansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfĂ€llen förĂ€ndrats genom Ă„ren och tvĂ„ av de mer vĂ€sentliga förĂ€ndringarna genomfördes Ă„r 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

VÄrt examensarbetes syfte Àr att fördjupa oss i vad förskollÀrare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans lÀroplan och Skollagen nÀmner inte begreppen en enda gÄng och vi vill skapa oss en förstÄelse om varför det talas sÄ mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare i vÀstra Sverige.I vÄrt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar pÄ att ett fÄtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten dÀr de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har bÄda gjort vÄr slutpraktik pÄ ett stÀlle dÀr vi anser att de arbetar mycket med inkludering, sÄ som vi tolkar deras arbetssÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och vÀrderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett mÄlstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktÀr och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjÀlp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade pÄ att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bÀttre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jÀmföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna..