Ämnet Estetisk plattform Ă€r ett valbart Ă€mne pĂ„ en grundskola och i detta Ă€mne arbetar eleverna tematiskt i estetiska lĂ€roprocesser. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur nĂ„gra elever i grundskolans senare del uppfattar Ă€mnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda pĂ„ hur eleverna definierar Ă€mnet Estetisk plattform och vad de lĂ€rt sig av Estetisk plattform. Jag har ocksĂ„ undersökt huruvida skolans definition av Ă€mnet överrensstĂ€mmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som lĂ€ser detta Ă€mne.

Estetiska inslag Àr nÄgot som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. FrÄgan Àr hur verksamma lÀrare förhÄller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke pÄ att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete Àr av didaktisk karaktÀr eftersom det behandlar hur lÀrare tÀnker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, dÀr vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan anvÀndas i skolans arbete av lÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuades tio förskollÀrare/lÀrare pÄ fem olika förskolor. För att förstÀrka studiens validitet inleddes varje intervjutillfÀlle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för sÄvÀl inne som utemiljön.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frÄgestÀllningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmÀssa under uppvÀxt och uppvÀxt med en ensamstÄende förÀlder?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frÄnvaro av mamma eller pappa under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit Àlskande under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnÄdda familjefunktioner?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har anvÀnts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkÀt. En egen enkÀt komponerades och delades ut i Stockholms lÀn. 60 enkÀter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

Den konstnÀrliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förÀndrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förÀndringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt Àmne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lÀrare i de estetiska Àmnena, bild och musik, ser pÄ sina Àmnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker Àven utröna hur lÀrarna ser pÄ Àmnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras genom att anlÀgga ett kunskapssociologiskt perspektiv dÀr begreppet kunskapskultur anvÀnds som undersökningsverktyg.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lÀrare som undervisar i de tidigare Ären anser om att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess i barns sprÄkutveckling samt hur lÀrprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lÀrprocess och sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lÀrare. Det resultat som har framkommit Àr att de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lÀrprocess anvÀnds. Dels ses dansen som ett sprÄkligt uttryck som frÀmjas av anvÀndning, dels ses dansen som frÀmjande för sprÄkutvecklingen i tal- och skriftsprÄket.