Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lärare som undervisar i de tidigare åren anser om att använda dans som estetisk lärprocess i barns språkutveckling samt hur lärprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lärprocess och språkutveckling. För att få svar på syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lärare. Det resultat som har framkommit är att de intervjuade lärarna är positiva till att använda dans som estetisk lärprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lärprocess används. Dels ses dansen som ett språkligt uttryck som främjas av användning, dels ses dansen som främjande för språkutvecklingen i tal- och skriftspråket.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Kultur, där man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbättra folkhälsan, till exempel finns det i Skåne ett projekt som harkultur på recept. Klargörande av hälsobegreppen välbefinnande och människans känsla avsammanhang. Världshälsoorganisationens syn på hälsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses både via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vad ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestå i och utifrån detta bana väg för ett ämnesintegrerat arbetssätt med elever på gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan ämnena, men framförallt att undersöka på vilka områden de två ämnena närmar sig varandra, där närhet skulle kunna skapa förutsättningar för integrering. Här vill jag betona att det är ämnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhängt utbildningsnivå och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa områden. En kvalitativ metod, där samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat på att ett möjligt hinder till ämnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom ämnena. Dessa bärs och befästs av lärarna, men återfinns också i elevernas förväntningar på och föreställningar om ämnena.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och belysa pedagogers syn på rörelseaktiviteters betydelse för barnens språkutveckling. Jag vill också få kunskap om man arbetar på olika sätt med rörelseaktiviteter och språkutveckling när det gäller barnens ålder.Jag har använt mig av intervjuer som verktyg för att uppnå syftet med min undersökning. När jag formulerade mina intervjufrågor utgick jag från min frågeställning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

Detta arbete hade som fokus att undersöka verksamma sångpedagogers syn på dagens kursmål i sång inom gymnasiets estetiska program. Jag frågade mig också huruvida detta påverkar elevernas utveckling. All data insamlades genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma sångpedagoger. Mitt mål var att få en insyn i verkligheten och genom deras erfarenhet få information i ämnet. För att nå ett bredare resultat och få en större förståelse behandlades forskning och litteratur i ämnet.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

SammanfattningBakgrund: Dagens stillasittande livsstil med ökat intag av energigivande ämnen resulterar i ett konstant anabolt hormonellt påslag. Detta leder till ökad övervikt och andra välfärdssjukdomar. Det rekommenderas att individer håller sig till en hög måltidsfrekvens med jämna mellanrum under dagen. Detta har börjat ifrågasättas med konkurrerande alternativ som involverar en tidigare samhällslivsstil så långt som 10 000 år sedan, då måltidsfrekvensen inte kunde planeras på samma sätt som idag.Syfte: Syftet är att under sju veckor undersöka effekten av två stycken veckovisa 24-timmars periodiska förbud mot intag av energigivande ämnen, med implementering av fysisk styrketräning och dess effekt på lean body mass (LBM) och fettvikt hos yngre individer.Metod: Två separata 24-timmars perioder av fasta i samband med tre separata styrketräningstillfällen genomfördes per vecka under sju veckor. Kroppsmått gällande kroppsfett i procent, fettvikt i kilogram (kg), kroppsdimensioner i centimeter (cm), LBM och total kroppsvikt i kg togs innan och efter studiens genomförande.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än skolan skulle kunna arbeta i skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i skolan.