Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

I en värld där människor allt oftare befinner sig på resande fot, ökar efterfrågan på hotell, restauranger och upplevelser. Hospitality har kommit att beteckna bland annat omhändertagandet av gäster med hjälp av logi, mat och underhållning. Begreppet hospitality och dess betydelse har utvidgats över tid och har på svenska översatts till värdskap. Argument mot denna språkliga översättning har uppdagats; värdskap sägs vara en del av det övergripande begreppet hospitality. En betydelse av värdskap är: Bemötandets estetik i mötet mellan människor; vad händer i mötet mellan människor och vad är det som berör?Etableringsprojektet: ?Värdskap och ledarskap som berör ? ett konkurrensmedel?? och dess forskargrupp möjliggjorde denna studie.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Detta examensarbete är en intervjustudie om danslärare och klasslärares tankar och åsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar även frågan hur ett samarbete mellan klasslärare och danslärare kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare och klasslärare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan användas som konstform och/eller metod för att nå mål i andra ämnen. Den förtydligar även hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhäva det typiska tolkar sina upplevelser.

Satsningar på en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan på sikt ge sociala, hälsomässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat välbefinnande och minska stress hos såväl patienter som personal på sjukhus. Arbetets syfte är att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen på ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta äldre och funktionsnedsattas behov av tillgänglighet, där målsättningen är att gestalta en vilsam, läkande miljö för både patienter, anhöriga och personal på sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för återhämtning och hälsa. Gestaltningsaspekter att ha i åtanke vid utformning av utemiljöer för äldre och sjuka har sammanställts där tillgänglighetsanpsassning och medveten växtgestaltning är central.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete är att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lär sig i ett teaterproduktionsarbete. Det är viktigt att eleven får pröva eller utmana sina förmågor, men även förstå hur man bäst kan utnyttja sina resurser. För att nå syftet har jag använt metoden intervjuer, där sex elever har intervjuats.

Vid filminspelning används ofta gröna eller blå skärmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt färgade ytor kan även omfatta hela scener. Inom digital kompositing används olika element för att ersätta dessa områden med önskat innehåll som integreras med det som filmats. En form av sådant material är den digitala mattepaintingen. Till skillnad från konceptdesign är resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.