Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att använda de estetiska ämnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssätt i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftet har följande problemformulering preciserats med två tillhörande underfrågor: Vilken uppfattning har pedagoger i år ett och två om de estetiska ämnena musik, bild och drama i integration med läs- och skrivinlärning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom läs- och skrivinlärning??Hur ser de på sin egen roll som pedagog i läs- och skrivinlärningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom området och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt på att integrera de estetiska ämnena i läs- och skrivinlärning. De flesta respondenter i undersökningen väljer att kombinera olika metoder vid läs och skrivinlärning.

Examensarbetets stora fokus baseras på hur en kvinnlig antagonist skapas både utifrånestetiska och praktiska premisser. För den estetiska och tekniska normen utgick jag ifrånspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). Utifrån spelets modeller kunde en studie genomföraspå enstaka karaktärer där de tekniska begränsningar och den estetiska utformningen kundefastställas. Först har jag skapat ett koncept som baseras på de estetiska valen, och utifrånstudien fick jag fram informationen där jag kunde med hjälp av 3d program som användsinom spelbranschen tag fram en egen karaktär, i det här fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktär utifrån konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras på estetiska val och teman som framhäver karaktärenspersonlighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

I gymnasieskolans nya läroplan står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav måste eleven inneha eller utveckla en mängd olika förmågor. I den processen behöver läraren vara en delaktig handledare som också kan förstå och göra en rättvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen är det skrivna och talade språket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat på visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det även förändrar hur vi tänker.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på utveckling och lärande hos barnet. Detta är av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor är influerade till olika grad och på många olika sätt av filosofin. Därför är det av vikt att allmänhet och pedagoger kan ta del av en undersökning där detta belyses. Studien, som baseras på kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstämmig syn på barnets utveckling och lärande. Deras svar stämmer också väl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön är viktiga aspekter som har betydelse för barnets lärande, vilket överensstämmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Syftet med följande arbete är undersöka elevers föreställningar om lärande och estetiska lärprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lärande med hjälp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstånd och estetiska lärpocesser samt analyserar det utifrån Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i åldrarna 11-14 år, som alla har avslutat en eller flera kurser på Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att ungas identitetsskapande påverkar deras känslor av motstånd respektive motivation inför lärandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstå lärandets dynamik. Dessutom tyder resultaten på att estetiskt lärande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lärande.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

Vårt intresse för integrering mellan ämnet svenska och de estetiska uttryckssätten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nämnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frågat hur de tänker kring motivation, kreativitet och lärande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I läroplanen för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] står det att läsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärandet sker i samspel med andra.