Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts.

Syftet med denna projektredogörelse är att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande påverkar lärandet. Gestaltningen är en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska läroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehåll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska läromedel men även synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sätter jag huvudämnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lärandet. Både gestaltning och projektredogörelse är grundade på etnografiska metoder där jag både observerade och deltog i elever och lärares arbete av projektet under våren 2008..

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar på hur det kan vara att mista en lärare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar också om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förälder. Jag har velat få kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur använt mig av intervjuer för att få kunskap.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.Frågeställningar:Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät.Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidskonst som jag upplever är ettsvårgripbart fenomen. Så vad är samtidskonst och går den att definiera? Generellt ärsamtidskonst konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältetsmöjligheter och upplåter ett rum för reflektion.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?.