Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ettkvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet medvårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för attfrämja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ettdemokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sättkan stärka elevers självkänsla.

Barn som genomgår kriser av olika slag är något som vi lärare garanterat kommer att möta under våra yrkesverksamma år. För att på bästa sätt kunna hjälpa dessa elever behövs kunskap om vad som händer när ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vår undersökning ville vi ta reda på hur väl rustade lärare och rektorer anser sig vara ute på skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lärare och en rektor från två olika skolor i södra Sverige för att få reda på vad de anser är deras roll när ett barn hamnar i en kris. Vi har även undersökt hur krisplanerna från dessa skolor är utformade.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande.Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vårt arbete är att närmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i två utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. Enkätundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. Utifrån enkätresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven är de tydligaste anledningarna till förutsättningar eller svårigheter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att många önskar att det kunde utnyttjas i större utsträckning.