Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad lÀrare vÀljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lÀrare och vad som ingÄr i geografiÀmnet. Dessa svar har vi fÄtt genom enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i geografi. VÄra resultat har visat pÄ liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehÄll som lÀrarna vÀljer att ta med i sin geografiundervisning har frÀmst riktat sig mot regionalgeografi, det vill sÀga studier av landskap, regioner och lÀnder, studerade som en egen enhet. FrÀmst pekar vÄra resultat pÄ att traditioner styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad lÀrare vÀljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lÀrare och vad som ingÄr i geografiÀmnet. Dessa svar har vi fÄtt genom enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i geografi. VÄra resultat har visat pÄ liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehÄll som lÀrarna vÀljer att ta med i sin geografiundervisning har frÀmst riktat sig mot regionalgeografi, det vill sÀga studier av landskap, regioner och lÀnder, studerade som en egen enhet. FrÀmst pekar vÄra resultat pÄ att traditioner styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen.

Studie syftar till att belysa hur tvÄ förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta dÄ jag fann det intressant att sÀtta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken pÄverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhÄllningssÀtt har pÄ deras utformingen av arbetet.

Abstract The purpose with this essay is to get an understanding of how the christmascalender hasevolved throughout the history, and why its shape looks like it does. We have made ananalysis of the 21-centurys calendars to get a look on the content and tried to track a targetgroup. Which themes have characterized the 21-century and how can you put these in relationto earlier calendars? To get a greater insight in the design of the christmascalendar, we madean interview with SVT's Susanne Kvarforth. After this it came to our knowledge that they arelacking guidelines besides that their target group is 6-12 year olds.

Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt den mÄngkulturella skolan tar tillvara de grundlÀggande vÀrderingar som finns i julen och i fastemÄnaden ramadan. Studien bygger pÄ den kvalitativa forskningsmodellen med hjÀlp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med vÀrdegrunden utifrÄn de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemÄnaden ramadan inte uppmÀrksammas i lika stor utstrÀckning som julen. Detta sker pÄ skolor dÀr en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den förestÀllningsvÀrld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt Àr den vÀrld som ligger bortom denna. Detta Àr inte heller frÀmmande inom inhemsk japansk religiös tradition. UtifrÄn denna kontext kan vi bÀttre förstÄ varför man ocksÄ i Japan har funnit undervisningen om frÀlsningen i livet efter detta lÀtt att ta till sig som mÄlet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stÀrkts betydligt pÄ bekostnad av Sonen, dÄ hon pÄ mÄnga vis har övertagit rollen, fÄtt en gudomlig status och blivit en himmelsk hÀrskarinna.

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad som styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare Är i förhÄllande till styrdokumenten samt hur lÀrarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar Àven upp vad som styrde ÀmnesinnehÄllet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vÄr undersökning genom att intervjua sex lÀrare, varav fyra geografilÀrare och tvÄ andra ÀmneslÀrare. Resultatet visar att lÀrare i skolan anvÀnder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. UtifrÄn vÄra intervjuer anser vi att det lÀggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lÀrarna inte har nÄgon kontinuerlig Äterkoppling med eleverna och deras arbete..

Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Det som skapas idag Àr ett resultat av vad som tidigare skett. I den hÀr undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. PrimÀrt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklÀdslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel dÀr bakgrunden, inspirationen och metoden flÀtas samman med hjÀlp av frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering pÄ fler sÀtt Àn vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klÀdsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförÀndring till dagens ideal och i sÄ fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen dÀr metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag mÄnga gÄnger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svÄrt för mÄnga lÀrare att frÄngÄ gamla traditioner av fÀrdighetstrÀning till förmÄn för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för Àmnet bild i grundskolan stÄr att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildomrÄdet?.Det stÄr ocksÄ att eleven ska ?kunna vÀnda bort blicken frÄn bilden som sÄdan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tÀnker inte ta reda pÄ varför verkligheten inte gÄr ihop med dessa intentioner utan istÀllet fördjupa mig i en av de mÄnga genrer som utforskas flitigt av samtida konstnÀrer och som samtidigt stÀller frÄgor om sociala och kulturella mönster, nÀmligen textilkonst..

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..