Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att jÀmföra friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska lÀroplanen med friluftsliv i kroppsöving i den norska lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna behandlar den svenska och norska lÀroplanens uppbyggnad i förhÄllande till varandra, hur friluftsliv i den svenska lÀroplanen behandlas jÀmfört med den norska lÀroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lÀrande samt varför friluftsliv ser ut som den gör i lÀroplanerna.MetodMetoden som har anvÀnts Àr textanalys. För att jÀmföra lÀroplanerna har en argumentationsanalys av lÀroplanerna gjorts. Detta innebÀr att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten.Resultat och slutsatsI den svenska lÀroplanen har friluftsliv en stor plats i sjÀlva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika Ärstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt kÀnna till reglerna i allemansrÀtten.

SammandragÄmneHur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnĂ€ring?SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags vĂ€rdering av efterbehandlingskostnader pĂ„verkas av anvĂ€nd redovisningsprincip samt söka finna hur anvĂ€nd metod pĂ„verkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.GenomförandeUppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen Ă€r Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter frĂ„n gruvföretagen har intervjuats samt en person frĂ„n branschorganisationen SveMin.SlutsatserFörfattarna finner att det finns skillnader mellan företagens sĂ€tt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillĂ€mpas.Traditioner inom redovisningen har format tvĂ„ redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som stĂ€lls har medfört att redovisningen skiljer sig Ă„t.

Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur slöjdlÀrare inom trÀ- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv. En genomgÄng av litteratur och forskningsresultat inom omrÄdet fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa tvÄ omrÄden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar pÄ olika förhÄllningssÀtt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner pÄverkar ambitionen hos de intervjuade lÀrarna.

PÄ Island finns mÄnga gamla traditioner. Jordbrukare har under lÄng tid anvÀnt sig av allmÀnningar för att lÄta djur beta pÄ under sommarmÄnaderna. AllmÀnningarna spelar ocksÄ en stor roll för det islÀndska kulturarvet. Den viktigaste hÀndelsen i samband med allmÀnningen Àr den Ärliga fÄrskiljningen. FÄrskiljningen Àger rum pÄ hösten och dÄ Àr nÀstan varenda person i bygden inblandad pÄ ett eller annat sÀtt. Man delas upp i olika arbetslag för att hÀmta hem fÄren frÄn allmÀnningarna som Àr belÀgna i fjÀllen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd pÄ norra Island, nÀrmare bestÀmt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

I detta arbete har jag undersökt om det finns nÄgra skillnader pÄ gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av instÀllningen till övning och tagit reda pÄ om, och i sÄ fall varför det uppstÄtt skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex gitarrlÀrare, tre inom varje genre, som undervisar pÄ olika nivÄer. Svaren har varierat en del men jag har fÄtt fram en generaliserad bild med en del skillnader, men ocksÄ med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istÀllet uppstÄtt mycket pÄ grund av media.

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det frÄn nÄgra pedagogers sida finns enavsikt med att visa spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatÀnkta avsikt. Uppsatsen Àr i mÄngt och mycket teoriprövande. De teorier vi anvÀnder ossav Àr fenomenografin som ger oss en grund att stÄ pÄ ifrÄga om erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvÀgagÄngsÀtt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lÀr oss hur institutionella traditioner och koder kan pÄverka sÀttet individer erfar ett fenomen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och med hjÀlp av djupintervjuer har vi intervjuat lÀrare och elever. Resultaten i vÄr uppsats pekar pÄatt det fanns en avsikt med att visa spelfilm för eleverna.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

LÀxor Àr en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om lÀxorna och deras funktion.  Varför finns lÀxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi fÄ svar pÄ nÄgra av vÄra frÄgor angÄende lÀxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lÀrarnas medvetenhet angÄende vad som stÄr i lÀroplanen.

Studiens frÄgestÀllning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sÄdan. Med frÄgan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn pÄ sitt rike) snabba fall pÄ en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus pÄ Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur tvÄ vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt frÄn en undersökning som jag gjorde pÄ en grundskola för de tidigare skolÄren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete dÀr vÀrdegrunden och samverkan med förÀldrar stod i fokus, för att vÀnda en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i Ärskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fÄnga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegÄngarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha förÀldrarna med sig i vÀrdegrundsarbetet.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av olika matintressenters Äsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar lÀn. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlÀgga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar lÀn. FÀltmaterialet har samlats in frÄn Ätta stycken intervjuer.Producentledet Àr för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. EfterfrÄgan finns pÄ upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.