Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

?Det Àr lÀnge sedan Sverige prÀglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhÀlle Àr spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och vÀrderingar?[1].  I detta samhÀlle, dÀr en mÄngfald av etniska och kulturella traditioner Àr vanliga, skall religionskunskapen hjÀlpa oss att skapa förstÄelse och acceptans för hur andra mÀnniskor tÀnker, handlar och vÀljer att leva sina liv. Det framgÄr tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förvÀntas kunna anvÀnda kunskapen de fÄr i Àmnet Àven utanför skolan, i sina vardagliga liv.

Vi har genomfört en studie pÄ en specifik förskoleavdelning dÀr vi undersökte hur pedagogerna pÄ avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. VÄrt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger pÄ sÀrskilda genusnormer och genusvÀrderingar, och hur dessa i sÄ fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstÀrkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel pÄ hur förestÀllningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. VÄr studie visar att pedagogerna Àr bÄde medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och vÀrderingar.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhÄller sig till lek och lÀrande. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gÀllande Àmnet lek och lÀrande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om lekens betydelse för lÀrandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna anvÀnder sig av lek i lÀrandet mellan de olika stadierna.

How does music teacher work in class with traditions in the school's world?I sent out 53 questionnaires to music teacher that works with music in class, in order to find out what the school learn the students about our traditions. When I put together the questionnaires and the background material, I come among other thing until that three fourth dividing off the examined the music teachers do not appear to leave off some folded contained Lucia- and the Christmas tradition. Those music teachers who replied on the questionnaire seem not to notice the immigrant?s traditions.In this exam work has I also overall and put together background materials, as among other things points on the value of traditions.

Studien undersöker hur tvÄ lÀromedel för religionskunskap A pÄ gymnasiet förhÄller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom omrÄdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i lÀromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner fÄr negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lÀmnas omrÄdena helt dÀrhÀn. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i lÀromedlen snarare Àn i felaktig fakta.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att belysa hur modersmÄlslÀrare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jÀmför detta med svenska förhÄllanden. Med utgÄngspunkt frÄn detta har vi undersökt hur modersmÄlsundervisningen kan stÀrka elevers identitet och dÀrmed historiemedvetandet. Vi kommer dÀrmed att lyfta fram begreppen modersmÄlsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnÄ bÀsta möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmÄlslÀrare. Vi har dessutom gjort en enkÀtundersökning bland eleverna pÄ skolorna vi har haft vÄr verksamhetsförlagda tid.

Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: ?varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som arbetar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till LuleÄ tekniska universitet har valt att studera just dÀr samt hur de upplever sin situation vad gÀller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende pÄ kön, civilstÄnd, nationalitet samt hur lÄng tid de vistats i LuleÄ? En enkÀt pÄ engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var frÀmst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och LuleÄ. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter pÄtrÀffades.

Vi har genomfört en studie pÄ en specifik förskoleavdelning dÀr vi undersökte hur pedagogerna pÄ avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. VÄrt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger pÄ sÀrskilda genusnormer och genusvÀrderingar, och hur dessa i sÄ fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstÀrkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel pÄ hur förestÀllningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. VÄr studie visar att pedagogerna Àr bÄde medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och vÀrderingar.

Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: "varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som jobbar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Uppsatsen behandlar effekter som uppstÄr nÀr tvÄ skilda verksamhetsmodeller ska kombineras. I det hÀr fallet Àr det den funktionsorienterade organisationsmodellen som ska anvÀndas tillsammans med processtÀnkandet. SjÀlva syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka effekter som pÄverkar processarbetet i en funktionsorganisation. Under författandet av uppsatsen har slutsatserna vÀxt fram frÄn befintliga teorier kring process- och funktionsorganisationer, frÄn vÄr empiriska undersökning och den genomförda analysen. Uppsatsens slutsatser framhÀver effekter som kan relateras till en ökad förstÄelse för verksamheten nÀmligen: underlÀttat förbÀttringsarbete, kostnadslokalisering, organisatoriska hinder, organisationskrockar, rÀdsla, instÀllning och traditioner.