Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.

VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.

Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhÀllet till följd av detta förÀndrades drastiskt. Mitt syfte Àr att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fÄtt för maorisk samhÀllsutveckling. FrÄgestÀllningen Àr: Hur har förlusten av marken pÄverkat den maoriska samhÀllsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det nÄgon framtid för maorierna pÄ Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels pÄ imperialistisk tÀvlan om att lÀgga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade Àven som en sÀkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhÀllet hungrade efter utlÀndska marknader, rÄvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för BiskopsgÄrden dÀr man pekar pÄ en möjlig utveckling av nÀromrÄdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mÄl med detta examensarbete har varit att utifrÄn en förstÄelse för de lokala förhÄllandena utveckla ett program med kriterier för hur omrÄdet skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag pÄ gestaltning. Efterforskningar bland olika kÀllor gav ett generellt svar pÄ vad som Àr en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen sÄ konstaterar jag att det karaktÀristiska för Norra BiskopsgÄrden Àr resurssvaghet, trÄngboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i sÄ kallade utsatta omrÄden. Jag valde att arbeta med ett grönomrÄde som angrÀnsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. DÀrför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Idag befinner vi oss i en tid nÀr medierna blir allt fler och nÄr ut till en allt större del av befolkningen. DÀrför Àr mediernas makt att pÄverka större Àn nÄgonsin. PÄ grund av detta Àr det viktigt för alla medborgare att förstÄ hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Pengar har en stor betydelse i vÄrt samhÀlle. Förutom det sjÀlvklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvÀrt att ha mycket pengar.

KrÀftskivan har en alldeles sÀrskild plats i den svenska folksjÀlen, trots att den egentligen Àr en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av sÄ kallad fredningstid, för att begrÀnsa fisket. I och med fredningstiden, dÄ krÀftan endast fick fÄngas under vissa tillÄtna perioder, kom förtÀrandet av krÀftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar Àn idag. Det skulle firas nÀr krÀftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsÀtter vi att fira krÀftpremiÀren i augusti. VÄra inhemska bestÄnd av flod- och signalkrÀftor utgör sÄ kallade allmÀnningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhÀllen vÀrlden över.

Sammanfattning Är virtuella vĂ€rldar sakraliserade?Virtuella Ă€r sakraliserade i jĂ€mförelse med vĂ„r sekulariserade vĂ€rd och jag hade inte förvĂ€ntat mig ett sĂ„ stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad Ă€r sakraliserade virtuella vĂ€rldar dĂ€r mĂ€nniskor vĂ€rlden över antar rollen som sĂ„ kallade ?cyberpiligrims? och ge sig ut pĂ„ ett Ă€ventyr för att upptĂ€cka sin identitet och utforska sig sjĂ€lva. I spelen förekommer religiösa förestĂ€llningar och de Ă€r en plats dĂ€r man kan konstruera sin andlighet liksom pĂ„ övriga Internet.

I vÄrt arbete har vi bl.a. tittat pÄ hur den grundlÀggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvÀgledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvÀgledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika lÀnge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i lÀroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nÀmnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.