Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgrÀnser, Àr att uppnÄ harmonisering av redovisningsförfaranden vÀrlden över.JÀmförbarhet mellan olika lÀnders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter Àr dekvalitativa egenskaper som efterstrÀvas i sammanhanget. Detta gÀller Àven IFRS, som sedan 1januari 2005 Àr obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS Àr populÀrtÀven utanför EU och Àr obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 lÀnder vÀrlden över. Kritikförekommer dock, som primÀrt Àr fokuserad pÄ regelverkens förmÄga att uppnÄ sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. DÄ det snart Àr 10 Är sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvÀrdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som mÄlsÀttning att göra.

?RÀtten till familjeÄterförening har ansetts utgöra en del av rÀtten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skÀl till att EU-domstolen har tillerkÀnt rÀttigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven pÄ respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mÄl om immigration betonat att medlemsstaterna Àr skyldiga att ta hÀnsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rÀtt att röra sig fritt och uppehÄlla sig i medlemsstaterna framgÄr dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrÀttsliga skyddet för denna rÀtt hÀrleds istÀllet till rÀtten till bevarandet av familjens enhet - en rÀtt som har ansetts vara en grundlÀggande rÀttighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrÄn, varför den Àr sÄ starkt rotad i vÄr företagskultur samt om den fortfarande Àr relevant i dagslÀget men kanske framförallt ocksÄ ifrÄgasÀtta varför den har en sÄdan legitimitet Àn idag. Bakgrunden till detta undersökningsomrÄde Àr att vi tidigare gjort en fallstudie dÀr vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagslÀget och vilka konsekvenser det innebÀr.Dessa frÄgestÀllningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebÀr alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras pÄ tvÄ intervjuer i kombination med en litteraturstudie som frÀmst fokuseras pÄ hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat pÄ tolkning snarare Àn analys dÄ vi ansÄg att detta lÀmpade sig bÀst för studien och har anvÀnt Barbara Czarniawskas teori om kritisk lÀsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.VÄr tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstÄr i samband med uppkomsten av den moderna industrin dÀr arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmÀn. De hÄrda vilkoren och dÄliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och fÄr fÀste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande Àr lika relevant idag som nÀr det uppstod.

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förÀndrade konkurrensvillkor till allt högre krav pÄ dagens organisationer och kompetensen pÄ dess medarbetare. Dessa förÀndringar har bland annat lett till att fÀrre mÀnniskor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist pÄ chefskandidater dÄ allt fÀrre mÀnniskor sÀger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebÀr.MÀn har under Ärtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som mÀn idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mÄn kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker Àr idag kvinnor. MÄnga av dessa Àr till högre grad Àn mÀn intresserade av att göra karriÀr. Trots att företagen vÀntas lida brist pÄ framtida chefskandidater och trots att de flesta som ÀndÄ Àr villiga och utbildade nog till att bli chefer, Àr kvinnor, tycks det fortfarande vara nÄgot som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Sedan Ryssland och Estland blivit sjÀlvstÀndiga stater som strÀvar efter demokrati och ekonomisk tillvÀxt, har utvecklingen inom de bÄda lÀndernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. SamhÀllen innehÄller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. SamhÀllen innehÄller Àven informella institutioner i form av sedvÀnjor och traditioner. Syftet med denna uppsats Àr att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och/eller förutsÀttningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna frÀmja den samhÀlleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsÀttningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förstÄelse kan vara av betydelse för att hitta bra och anvÀndbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhÄllanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar frÀmjande eller inte. Skolans styrdokument sÀger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvÀrdig och att rektor ska garantera elevernas rÀttsÀkerhet. Att garantera elevernas rÀttsÀkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte fÄr de rÀttigheter som Àr faststÀllda i skolans styrdokument.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollÀrarprogram har olika syn pÄ bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollÀrare genom validering. Skillnader förekommer vid tilltrÀdeskrav och Àven vid utformningen av utbildningsprogram-men. UtifrÄn nÄgra utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero pÄ. För att belysa detta jÀmförs inte bara universitet och högskolor utan ocksÄ förskollÀrarprogram som vÀnder sig till pedagogiskt verksamma dÀr de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollÀrarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt grundas pÄ Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsÀttningar om hur institutionerna kan forma sina program.

Under lÄng tid har tvÄ olika inriktningar för redovisning utvecklats, den anglosaxiska och den kontinentaleuropeiska. Dessa traditioner har olika syn pÄ syftet med redovisningen. För att möta globaliseringen inom kapitalmarknaden finns i dagslÀget ett behov av att fÄ en internationellt harmoniserad redovisning. Arbetet med att ta fram rapporteringsstandarder som ökar jÀmförbarheten och transparensen av företags ekonomiska resultat leds gemensamt av den internationella normgivaren IASB och den amerikanska normgivaren FASB. I dag finns ett förslag frÄn IASB om att införa ett nytt sÀtt att rapportera resultat, total recogniced income and expense.

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionÀrer bemötte afrikanerna och deras kultur i början pÄ 1900-talet. VÄr övergripande ambition Àr att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som lÄg till grund för missionÀrernas bedömning av afrikanerna och deras samhÀllen. Studien Àr komparativ pÄ sÄ sÀtt att vi syftar till att jÀmföra missionÀrer frÄn tvÄ olika missionsfÀlt och missionsorganisationers syn pÄ dessa frÄgor. Denna upplÀggning möjliggör sedan en jÀmförelse mellan organisationerna, dÀr vi kan identifiera bÄde likheter och skillnader vad gÀller dessa frÄgor.Slutligen kommer vi Àven att ta oss friheten att ge nÄgra mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionÀrernas enhetliga alternativt disparata Äsikter kring dessa aspekter. VÄr huvudfrÄgestÀllningen Àr om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionÀrer i deras instÀllning till afrikaner frÄn olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt Àr om vi kan spÄra om och i sÄ fall hur samtidens ideologiska idéer anvÀndes av missionÀrerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

Jag avser i den hÀr studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgÄngsrikt sÀtt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning anvÀnt sig av Berg & Borgs fyrfÀltsmodell, som beskriver förhÄllningssÀttet hos mÀnniskor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfÀltsdiagram kan den hörselskadade sjÀlv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som anvÀnds av mÀnniskor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens omrÄde. Syftet med studien Àr att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfÀltsmodell kan anvÀndas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens omrÄde. Jag ska ocksÄ undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhÄllningssÀtt gentemot sin omgivning.

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

Denna rapport Àr sammanstÀlld av tvÄ studenter vid LuleÄ tekniska universitet under sommaren och början av hösten -08. Rapporten grundar sig i att IT-företaget Medius AB har haft en kraftig tillvÀxt och vill se över möjligheterna med att expandera delar av sin forskning och utveckling (FoU) utomlands. Under de senare decennierna har det blivit allt vanligare för företag i vÀstvÀrlden att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Till en början var det frÀmst de stor industriföretagen som stod för utlandsetableringarna och dÄ handlade det frÀmst om att etablera försÀljnings- och produktionsanlÀggningar. Företagen har pÄ senare tid kommit till insikt om den stora potential som finns med att Àven förlÀgga FoU-verksamhet i andra lÀnder.