Studiens syfte var att genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv analysera hur identitet har anvÀnts som ett argument i relation till Turkiets medlemskapsförhandlingar i 2007 Ärs plenumdebatter i Europaparlamentet. Till grund för studien Àr alltsÄ ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt tidigare forskning kring vilken roll identitet har nÀr det gÀller framtida medlemsstaters framtidsutsikter i EU och forskning kring hur turken ses som ?den andre? i den franska politiska diskursen.En kvalitativ dokumentanalys tillÀmpades pÄ de utvalda Europaparlamentsdebatterna och ett analysschema konstruerades utifrÄn teorin för att organisera resultatet. Analysschemat Àr indelat i tvÄ kolumner och fyra kategorier. I den första kolumnen placerades de fynd dÀr turken/Turkiet ses som ?den andre? och i den andra kolumnen placerades de uttalanden dÀr turken/Turkiet ses som en del av Europa.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

För att fÄ en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnÄ medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmÄgan att förstÄ och leva sig in i andras villkor och vÀrderingar. TyvÀrr resulterar mÄnga av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat sÀrskiljande, istÀllet för ökad förstÄelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sÀtt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man anvÀnda designprocessen för att skapa nya högtider och dÀrigenom synliggöra och utmana de sÀtt pÄ vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans Ärskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioÄrsÄldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i tvÄ skolklasser, anvÀnt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa nÄgot nytt, gemensamt skulle samhörighetskÀnslor uppstÄ istÀllet för att kulturella skillnader skulle uppmÀrksammas och pÄ sÄ sÀtt öka segregeringen.Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fÀltanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

FörÀndringsarbete Àr en viktig och stÀndigt nÀrvarande komponent vid ledning av dagens ochmorgondagens organisationer. Denna undersökning studerar förÀndringsarbetet under en omorganisering dÀr tre skolor slÄs samman till en. I praktiken Àr det alltsÄ tvÄ förÀndringar somimplementerats; en flytt av tre skolor till en nybyggd gemensam skola och en omorganisering, dÄ de tre organisationerna blev en. Undersökningen följer 8 anstÀllda pÄ en av de tidigare skolorna med syftet att undersöka hur organisationer skall ledas under förÀndringsarbeten för att minimera mÀngden motstÄnd frÄn de anstÀllda sÄ att förÀndringsarbeten kan genomföras sÄ framgÄngsrikt som möjligt.En omfattande litteraturstudie genomfördes för att identifiera viktiga och relevanta teorier ochmodeller. Framför allt identifierades tvÄ modeller som tillÀmpas; Lewins 3-stegsmodell och Kotters 8-stegsmodell.

Min undersökning utgĂ„r frĂ„n en hĂ€ndelser dĂ€r mina personliga intressen Ă€r starka men dĂ€r ett barn vill nĂ„got annat. Min utgĂ„ngspunkt Ă€r en egen upplevd berĂ€ttelse om en pojke som inte vill gĂ„ till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen Ă€r för mĂ„nga pedagoger förknippat med minnen frĂ„n barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlĂ€rningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vĂ€gran vĂ€cker sĂ„dana tankar hos mig.

Studiens syfte var att, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gÀllande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger pÄ. Vidare var syftet att utifrÄn diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren pÄ frÄgorna om vilket utrymme olika normer och dÀrigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrÄn norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgÄngspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av tvÄ kvantitativa innehÄllsanalyser vilka genomfördes pÄ ett underlag av 32 skolregeldokument inhÀmtade frÄn cirka hÀlften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick frÄn medelvÀrdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten Àr sÄdana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka pÄverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhÄllande till sin migrationsbakgrund. Studien avgrÀnsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnÄtt Äldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller bÄda förÀldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad pÄ kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data anvÀndes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berÀttade.

I Indien Àr skillnaderna mellan pojkar och flickor pÄtagliga. Pojkarna ska försörja familjen nÀr de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland lÄngt innan de har blivit vuxna. Detta mÀrks tydligt pÄ skillnaden i kvantitet skolgÄng som de fÄr. Pojkars skolgÄng prioriteras framför flickors och för bara nÄgra Är sedan skilde det över 20 procentenheter mellan lÀs- och skrivkunniga kvinnor och mÀn. Det har visserligen blivit bÀttre pÄ senare Är, större och större andel flickor fÄr börja skolan, men det Àr ÀndÄ fortfarande betydligt fler pojkar Àn flickor som skrivs in i skolan varje Är.

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexÄringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrÀttandet av förskoleklassen var en intention att ge sexÄringarna en likvÀrdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vÄrt arbete Àr ta reda pÄ var förskoleklassen befinner sig i förhÄllande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill ocksÄ lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte Àr obligatorisk, vilket grundskolan Àr.

Denna studie Àr en undersökning av sprÄket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhÄllandet mellan detta sprÄk och feministiska respektive patriarkala förestÀllningar och vÀrderingar. Undersökningen bygger pÄ samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sÀtter jag in de analyser som vÀxer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt stÀller dem i relation till en nyare, för Àmnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa sprÄket i hög utstrÀckning handlar om att benÀmna sina egna upplevelser, snarare Àn att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mÄngfald av perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framtrÀder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero pÄ den normativa effekt som skrivet material frÄn traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Den stadsförtÀtning som sker runtom i vÀrlden idag resulterar mÄnga gÄnger i att grönytor tas i ansprÄk till förmÄn för stadens byggnadsstruktur. Det hÀr arbetet handlar om hur vi kan skapa en hÄllbar grönstruktur i stÀderna, som samverkar med den stadsförtÀtning och klimatförÀndring som sker och i linje med de hÄllbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar ocksÄ om hur vi kan gÄ tillvÀga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande pÄ samma gÄng. Arbetets syfte Àr Àven att uppmÀrksamma dagens anvÀndning av grönstruktur som ofta sker slentrianmÀssigt och att ge exempel pÄ alternativa tankesÀtt. Examensarbetet Àr avgrÀnsat till att behandla grönstruktur i stadens hÄrdgjorda miljöer med fokus pÄ stadstrÀd, men det innefattar Àven till viss del komplement och alternativ till trÀd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka pÄ ett hÄllbart sÀtt anvÀnds analysmodellen PEBOSCA som Àr ett ramverk för hÄllbarhetsanalys, utvecklat utifrÄn FN:s Habitatagenda frÄn 1996.

Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.

Denna uppsats underso?ker hur Mitt Romney och hans mormonska tro portra?tterades i tidningarna The New York Times och The Washington Post under presidentvalet 2012. Artiklarna som har analyserats a?r ha?mtade fra?n sista veckan av valet, fra?n 1 november fram till 7 november 2012, dagen efter valdagen. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilka inramningar, frames, som var mest fo?rekommande i portra?tteringen av presidentkandidaten och hans tro.Mormoner a?r en sa? kallad minoritetsreligion i landet och har sedan dess bo?rjan pa? artonhundratalet mo?tt motsta?nd fra?n ba?de den amerikanska befolkningen och staten.