Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka svensklÀrares intentioner med litteraturundervisningen pÄ gymnasiet, hur undersökningens resultat förhÄller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskÀmneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tÀnkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nÀtbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklÀrare. PÄ ett övergripande plan Àr ambitionen att studien bidrar till att belysa lÀrares reflektioner om litteraturundervisningens innehÄll. I resultatet framtrÀder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lÀrarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett Àmne tenderar att befÀstas och bli till norm gör det att andra sÀtt att se pÄ ett Àmne marginaliseras eller inte slÀpps fram, vilket ska ses som ett problem. LÀrarnas utsagor kan om de sammanstÀlls i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befÀsta eller utmana den rÄdande ordningen, hegemonin.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas Äsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohÀlsa, samverkan, psykiatri, socialtjÀnst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vÄrt samhÀlle lider Àven av psykisk ohÀlsa.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mÄngfald uppfattas bland nÄgra pedagoger pÄ tre svenska skolor som Àr mÄngkulturella arenor. VÄr undersökning ingÄr i forskningsfÀltet MÄngfald i förskola och skola. VÄrt syfte med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mÄngfald. Detta pÄ grund av att fÄ en ökad förstÄelse och samtidigt fÄ fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog pÄ bÀsta möjliga sÀtt kan hantera de olika situationer som uppstÄr pÄ grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare Är pÄ tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och dÀrefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i gymnasieungdomars livsfrÄgor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att fÄ svar pÄ detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med Ätta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala nÀr ungdomarna resonerar kring livsfrÄgor. Resultatet av min empiriska undersökning stÀmmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ÀmnesomrÄdet.NÀr ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrÄgor befinner de sig ofta i den egna sfÀren. De livsfrÄgor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmÀrksammar Àr framförallt kÀrlek, identitet, orÀttvisor men ocksÄ familj och vÀnner, Ängest och stress samt döden.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förÀndringar som gjorde att man började ifrÄgasÀtta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. FörÀldraförsÀkringen som kom 1974 gjorde att bÄda förÀldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och fÄ ersÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidningen Vi FörÀldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall nÄgra förÀndringar har skett frÄn mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts pÄ fyra ÄrgÄngar under fyra olika decennier av tidningen Vi FörÀldrar. De slutsatser som kom fram Àr att mannen, pappan i familjen, pÄverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Diabetes mellitus typ 2 Àr ett stort och vÀxande folkhÀlsoproblem. Behandlingen stÀller höga krav pÄ patientens förmÄga att praktisera egenvÄrd. En förutsÀttning för att utföra egenvÄrd Àr att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta stÀller i sin tur krav pÄ att vÄrdpersonal ska ha förmÄga att undervisa och uppnÄ lÀrande hos patienter. DÀrför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning betrÀffande egenvÄrd för patienter med typ-2 diabetes.

Uppsatsen frÀmsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats pÄ en gymnasieskolas bygg- och anlÀggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjÀlp av samtalsintervjuer undersöktes vad lÀrarna ansÄg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillÀgna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade Àven till att undersöka i vilken mÄn lÀrarna ansÄg att undervisningen och dess innehÄll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i Ärskurs 1 pÄ gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrÄn de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. LÀrarnas syn pÄ sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya Àmnesplanen visade sig vara mycket nÀrvarande för lÀrarna och det var frÀmst den som styrde kursens utformning enligt dem sjÀlva.

Uppsatsens Àmne berör karaktÀrer i tv-serien Downton Abbey och deras förhÄllande till klÀder. Tre karaktÀrer jag tolkar som konservativa stÀlls i kontrast till tre karaktÀrer som i högre grad föresprÄkar moderniteten. Genom att jÀmföra hur karaktÀrerna via klÀder medvetet och omedvetet gestaltar sin syn pÄ samhÀllsutvecklingen undersöker jag hur stora likheter som framkommer mellan dem. Syftet Àr att analysera hur individens samhÀllssyn gestaltas genom klÀderna. Analysen utförs med en metod inspirerad av ikonografi dÀr nyckelscener frÄn serien betraktas utifrÄn en rent beskrivande vinkel sÄvÀl som i relation till samtida kontexter.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt flickor som lever under patriarkala och hederstÀnkande familjeförhÄllanden Àr utsatta. Vi ville ta reda pÄ vilka sÀtt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur pÄverkar flickors frihet. De frÄgor vi vill ha svar pÄ Àr: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer prÀglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever Àven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system dÀr gruppen kommer före individen.

Islam Ă€r Sveriges nĂ€st största religion och dĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin begravning utförd, efter-som alla har rĂ€tt till en vĂ€rdig begravning. Uppsatsen uppmĂ€rksammar att det finns stora olikheter i hur man förhĂ„ller sig till och tolkar de muslimska begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta nĂ€r man ska utforma en muslimsk begravningsÂŹplats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska begravningsplatserna pĂ„ frĂ€mst Östra kyrkogĂ„rden i Malmö. I en undersökande jĂ€mförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förĂ€ndring av gravarnas utformning, dĂ€r de frĂ„n 1980-talet Ă€r enkla och avskalade medan gravarna frĂ„n 2000-talet har en stor variation av bĂ„de gravstenar och dekoration pĂ„ gravarna. Muslimernas begravningstraditioner sĂ€ger bland annat att det frĂ„n ett dödsfall endast fĂ„r ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte fĂ„r kremeras samt att begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven sĂ„ att ansiktet Ă€r vĂ€nt mot Mecka.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Bakgrund och problemK3 Àr det nya svenska huvudregelverket vars syfte Àr att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i koncerner dÀr vissa företag kommer tillÀmpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta Àr Àven ett problem för intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt.SyfteSyftet med arbetet Àr sÄledes att jÀmföra de tvÄ regelverken för att förenkla för bÄde anvÀndare samt intressenter. Det kan Àven vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar.AvgrÀnsningarFör att ha ett hanterbart ÀmnesomrÄde har vi valt att avgrÀnsa endast till koncernnivÄ och inte juridisk person. Vi har Àven valt ut de standards vi anser innehÄlla flest och mest relevanta skillnader.MetodEn jÀmförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrÄn.