Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anstÀllda pÄ HyresgÀstföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte Àven undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de sÄg stÄ i vÀgen för en framgÄngsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjÀlp av teoretiska perspektiv frÄn organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhÄllningssÀtt till projektet och dess mÄlsÀttningar. De sÄg positivt pÄ att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig bÄde skeptiska och ifrÄgasÀttande.

Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, pÄ en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen, i barnpsykiatrin. Jehovas Vittnen Àr ett trossamfund som finns över hela vÀrlden. Det Àr en tro som dikterar tydliga och strÀnga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhÀllets förekommande traditioner. I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det Àr svÄrare att utmana och skapa förÀndring i dessa fall. Utmanandet av ett system dÀr man lever reglerad utifrÄn en tro som Jehovas Vittnen, upplevs bekymmersamt.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

I denna uppsats Àr det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frÄgestÀllningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprÀtthÄllandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella pÄverkan pÄ individens moraliska förhÄllningssÀtt. Studien tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt baserat pÄ intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram bestÄr av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad Àr det som förorsakar lust eller motvilja för skapande Àmnen? FrÄgan jag stÀller Àr vÀldigt omfattande och berör flera samhÀllsomrÄden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i vÀrlden och individrelaterat tillsammans med tillhörande nÀrmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. DÀrför vÀljer jag att koncentrera mig pÄ fyra ungdomars utsagor, som Àr minnen frÄn deras viktigaste uppvÀxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frÄgan om hur de uppfattar lust för skapande i Àmnet bild och vad som var lustfyllt i Àmnet bild. Denna avgrÀnsning resulterar i en undersökning som Àr en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Problem: Klockbranschen Ă€r idag utsatt för stor konkurrens dĂ„ tiden kan avlĂ€sas pĂ„ ett eller annat sĂ€tt överallt, vilket gör att ett armbandsur inte lĂ€ngre Ă€r nödvĂ€ndigt för att veta hur mycket klockan Ă€r. Ur & Penn försöker fĂ„ armbandsur att uppfattas som en accessoar som varieras efter tillfĂ€lle. Konsumtion av klockor pĂ„verkas av de vĂ€rderingar och traditioner som finns i samhĂ€llet. Att förĂ€ndra mĂ€nniskors vĂ€rderingar Ă€r en process som kan ta lĂ„ng tid och som troligtvis Ă€r kostsam. Är Ur & Penn pĂ„ rĂ€tt vĂ€g för att lyckas med sin mĂ„lsĂ€ttning?Syfte: Undersökningen baseras pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur vĂ€l uppfyller Ur & Penn sin mĂ„lsĂ€ttning? Vilka vĂ€rderingar ligger till grund för inköp av armbandsur? Hur varierar vĂ€rderingar beroende pĂ„ typen av armbandsur? Vilka av dessa vĂ€rderingar Ă€r av störst betydelse för kunder hos Ur & Penn? Av praktiska och resursmĂ€ssiga skĂ€l har vi valt att begrĂ€nsa enkĂ€tundersökningen till Uppsala.

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmÀrksammas i skolan. Hur gÄr det till, hur introduceras konstverk och konstnÀr, vilka frÄgestÀllningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har ocksÄ velat undersöka hur man förhÄller sig till frÄgorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgÄngspunkter sÄ att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fÄtt bli följdfrÄga.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

Mitt syfte Àr att studera Leonard RÀÀfs nedskrivna sÀgner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att mÄnga av sÀgner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjÀlp har jag stÀllt nÄgra frÄgor som jag ska försöka att besvara:* Vad sÀger sÀgnerna om frierier, fÀstning och bröllop?* Hur förhÄller sig kyrkan till sÀgnerna angÄende frierier, fÀstning och bröllop?* Vad sÀger sÀgnerna om dop?* Hur förhÄller sig kyrkan till sÀgnerna angÄende dopet?Tack vare Leonard RÀÀfs framsynthet att bevara de gamla sÀgnerna till eftervÀlden kan man fÄ en inblick i den gamla svenska kulturen. Det Àr viktigt att veta sin historia för att fÄ förstÄelse för sin egen tid.

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lÀrande har en stÀndig frÄgestÀllning varit: Hur kan man arbeta med estetiska Àmnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i tvÄ delar, den första Àr en litteraturstudie dÀr olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra Àr en undersökning av amatörteatrars bevarade material frÄn Folkrörelsernas arkiv.Mina frÄgor i arbetet Àr:1. Till vilken nytta har elever och lÀrare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhÀmta forskningsbaserad fakta för att fÄ fram varför den muslimska kvinnan anvÀnder slöjan. Avsikten har ocksÄ varit att undersöka om lÀrare i Ärskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i tvÄ olika kommuner, och tvÄ av dem arbetar Àven pÄ samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lÀrare i Ärskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lÀmpligt underlag för att kunna uppnÄ syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frÄgestÀllningar.I arbetet har jag utgÄtt frÄn dessa frÄgestÀllningar som behandlas genom arbetet:Varför bÀr kvinnor inom islam slöja?GÄr lÀrare i Ärskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja nÀr de undervisar om islam i skolan, och i sÄ fall hur? FrÄgorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen dÀr jag ocksÄ utverderar hur jag lyckats uppfylla dem.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

SammanfattningVi blev intresserade av skriftsprÄksutveckling genom lek, pÄ grund av att vi lÀste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knÀcka koden nÀr de mötte skriftsprÄket i skolan. UtifrÄn det blev vi intresserade av att fÄ veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftsprÄksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i SÀvsjö kommuns förskolor arbetar med skriftsprÄksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strÀvansmÄl som sÀger, ?Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar [?] sitt intresse för skriftsprÄk och för förstÄelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner? (2006, s 9).

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.