Den hÀr uppsatsen handlar om hur normer, förvÀntningar och traditioner inom mÄleribranschen styr hur mÄlare handskas med sÀkerhetsfrÄgor i sitt arbete. Syftet Àr att studera kvinnliga mÄlares upplevelse av sÀkerhet och risker i mÄleribranschen. Valet av Àmne grundar sig i hur jag pÄ nÀra hÄll fÄtt följa en familjemedlems arbete inom mÄleribranschen och oron jag kÀnt över att risker och sÀkerhetsfrÄgor inte verkade tas pÄ allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmÀrkningsvÀrt dÄ en mÄlares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hÀlsan. Jag har intervjuat tre mÄlare och deras svar tyder bland annat pÄ att de Àr bekanta med risker inom mÄleribranschen och att sÀkerhetsfrÄgor frÄn företagsledning, kollegor tas pÄ varierande allvar.

Denna Rapport beskriver examensarbetet ?En HyvelbÀnk för Hemmet? som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet pÄ Carl Malmsten Centrum för trÀteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet Àr genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd.Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gÄng har varit att motivera mÀnniskor att aktivera sig inom olika hantverksomrÄden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgÀnglig i hemmet. Jag har valt att avgrÀnsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet Àr alltsÄ inte att skapa en optimal verkstadsmöbel.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Denna studie försöker beskriva och förstĂ„ hur lĂ€rare i Idrott och hĂ€lsa uppfattar Ă€mnets hĂ€lsodel med en fenomenografisk utgĂ„ngspunkt. Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r starkt prĂ€glat av traditioner som strĂ€cker sig tillbaka till Linggymnastiken och pĂ„ senare Ă„r föreningsidrotten. Detta har lett till att Ă€mnet domineras av praktiska moment. I de tvĂ„ senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hĂ€lsoperspektiv, nĂ„got som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt stĂ€ller högre teoretiska krav pĂ„ lĂ€rarna.       Studien innefattar bĂ„de observationer och intervjuer av sju lĂ€rare i UppsalaomrĂ„det.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvĂ€rvetenskapliga forskningsomrĂ„det Visuell kultur dĂ€r förhĂ„llandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhĂ„llande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlĂ€gga en konstruktionistisk syn pĂ„ de undersökta lokalerna. UtgĂ„ngspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lĂ€rande.Åtta lokaler frĂ„n förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade ocksĂ„ lĂ€rarna som arbetade i lokalerna.

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utlÀndska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hÄrdare press frÄn externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhÀllets förvÀntningar pÄ samhÀllsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner pÄverkar organisationer och dÀrmed ocksÄ hur verksamheter styrs och de Àr dÀrmed vÀsentliga aspekter som bör uppmÀrksammas.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. VÄrt ÀndamÄl med studien Àr att komma fram till en lösning pÄ hur vÀsterlÀndska företag pÄ bÀsta sÀtt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrÄn CSR:s grundlÀggande ansvarsomrÄden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar.Metod: Vi har utifrÄn en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.

Det vi med detta arbete vill belysa Àr hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen Àr vÄrt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot Àr frÄn Mikkel Nils Saras (2004) lÀra om naturen frÄn ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrÄn ett samiskt perspektiv.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn Àr nÄgot av det vÀrsta en förÀlder kan vara med om. NÀr dödsfallet Àrplötsligt och ovÀntat Àr det extra svÄrt för förÀldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av förÀldrar som förlorat ett barn Àr oerhört viktigt, menmÄnga sjuksköterskor Àr osÀkra pÄ denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochförÀldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvÄrdnad. Syftetvar att beskriva vad förÀldrar som förlorat ett barn genom plötslig och ovÀntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn pÄ det stöd de ger.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Uppsatsens fokus ligger pÄ att utreda om manövertÀnkande Àr implementerat i den svenska markstridsfunktionpÄ bataljonsnivÄn och vid lÀgre nivÄer, samt manövertÀnkandets tillÀmpbarhet dÄsvenska förband samarbetar med förband frÄn andra nationer.Undersökningen har skett genom enkÀt och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter Är 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertÀnkande samtförmÄga att tillÀmpa manövertÀnkandets olika delar. Dock pekar resultatet pÄ att svenska officeraregenerellt har begrÀnsad erfarenhet av att tillÀmpa manövertÀnkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjÀnstgöra tillrÀckligt lÀnge pÄ specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvÀndig erfarenhet byggs upp.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Studien utgör en analys av tvÄ versioner av lÀseboken "Första boken" utifrÄn de olika lÀroplaner som gÀllde vid respektive publicering, respektive samtida omvÀrldsperspektiv samt rÄdande pedagogiska principer och lÀsteoretiska stÀllningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare lÀromedelsforskning, de bÄda lÀseboksversionerna, undervisningsplan U 55, lÀroplan Lgr 62, samt lÀsebokens författare och illustratör.Analysen av de tvÄ lÀseboksversionerna visar att innehÄllet följer lÀroplaner, pedagogisk forskning, samt rÄdande svensk livsstil och svenska samhÀllsnormer, nÀr dessa inte krockar med befÀsta traditioner inom skolvÀrlden sÄsom lÀrarkulturen och lÀsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis Àr de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen Àndrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstÄr de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor pÄ ett könstypiskt vis, samt texter som gÄr att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. LÀsebokens dominerande roll i undervisningen stÀrks i och med att innehÄllet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela lÀromedelspaketet kompletteras ytterligare.

Under ungefÀr en tioÄrsperiod, frÄn den senare hÀlften av 1960-talet till den senare hÀlften av 1970-talet, producerade Hollywood filmer som inte bara tilltalade kritiker, utan Àven publiken. Dessa filmer var kreativa sÄvÀl produktionsmÀssigt som narrativt, och bröt ofta mot gamla traditioner samtidigt som man byggde vidare pÄ formler för berÀttande som grundats under studioeran.FrÄgestÀllningarna var dessa: Vilka hÀndelser skiljer den hÀr perioden frÄn andra perioder i filmhistorien? Hur skedde förÀndringarna pÄ olika plan? Och hur sÄg skildringen av kvinnor pÄ film ut, jÀmfört med tidigare? För att söka svar anvÀndes olika böcker inom sÄvÀl filmhistoria som genusstudier, samt lÀste texter som hittades pÄ internet. Dessutom gjordes en nÀrstudie av tre filmer frÄn denna period, ur ett genusperspektiv:Bonnie and Clyde, Cabaret, och Annie Hall. Dessa Är var Àven mycket hÀndelserika i samhÀllet i stort, och de olika hÀndelserna fÀrgade av sig i filmproduktionen pÄ tvÄ olika sÀtt.

SammanfattningTitel: Ishockeypublikens pĂ„verkan ? ?NĂ€r det Ă€r bra tryck i arenan sĂ„ Ă€r de ju som en sjĂ€tte spelare!? (Citatet i titeln Ă€r hĂ€mtat frĂ„n intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, SjĂ€lvförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, PublikpĂ„verkan.Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De anvĂ€nder sig utav olika metoder för att hjĂ€lpa sitt lag till framgĂ„ng. Stödet frĂ„n publiken pĂ„verkar naturligtvis spelarna men det finns en begrĂ€nsad tidigare forskning som kan visa pĂ„ vilket sĂ€tt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, sjĂ€lvförtroende och Ă€ngslan/nervositet pĂ„verkas av publiken under matchdagar.