Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger i förskoleklassen uppfattar sitt uppdrag samt om det Àr förskolans eller skolans tradition som pÄverkar arbetet i förskoleklassen. ForskningsfrÄgorna handlade om syftet med förskoleklassen och pÄ vilket sÀtt lÀrarna arbetar för att uppnÄ detta. Eftersom förskoleklassen Àr en syntes av förskolan och skolan har vi fördjupat oss i deras traditioner och dÀrefter gjort kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskoleklassen. Resultatet visade att det finns tvÄ olika syften med förskoleklassen. Flertalet av pedagogerna ser pÄ förskoleklassen som skolförberedande men en uttryckte ocksÄ ett syfte som mer relaterar till att barnen ska fÄ lÀra för sin egen skull, hÀr och nu.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

?Syftet med vÄr forskning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av förskollÀrares förestÀllningar om övergÄng mellan förskola och förskoleklass. De frÄgor vi söker svar pÄ genom vÄra empiriska studier i förhÄllande till vÄr forskningsbakgrund Àr: GÄr det att urskilja likheter och skillnader i förskollÀrares förestÀllningar om övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero pÄ? Forskningens empiri bygger pÄ en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebÀr att vi har intervjuat sex förskollÀrare verksamma i förskola och förskoleklass.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Bland lĂ€rare i Ă„r 2-6 och elever Ă„r 4-6 vill vi försöka ta reda pĂ„ om och dĂ„ eventuellt hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet skiljer sig Ă„t. Vi vill ocksĂ„ undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolĂ€mnen. Kan det vara sĂ„ att skolans traditioner och vĂ€rderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, dĂ€r formell undervisning dominerat, Ă€r sĂ„ starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolĂ€mnen eller förhĂ„ller det sig pĂ„ nĂ„got annat vis? Är svenska nĂ„got vi lĂ€r isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lĂ€ra oss lĂ€sa och skriva eller Ă€r det nĂ„got annat? IngĂ„r svenskundervisningen i övriga skolĂ€mnen eller Ă€r och blir denna osynligt nĂ€r den inte stĂ„r pĂ„ schemat? I vĂ„rt forskningsarbete valde vi att anvĂ€nda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lĂ€rarna visar en relativt gemensam syn pĂ„ svenskĂ€mnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjĂ€nsteĂ„r och form av anstĂ€llning skiljer lĂ€rarna Ă„t.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur barn tÀnker om sin framtid och varför de tÀnker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tÀnker. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade Ätta barn i Äldrarna 9-12 Är, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frÄgor delades in i olika teman, dessa teman anvÀndes Àven i presentationen av vÄrt empiriska material. För att kunna fÄ förstÄelse för barnens tankar Àr det viktigt att ha förstÄelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgÄr och formas utifrÄn.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur barn tÀnker om sin framtid och varför de tÀnker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tÀnker. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade Ätta barn i Äldrarna 9-12 Är, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frÄgor delades in i olika teman, dessa teman anvÀndes Àven i presentationen av vÄrt empiriska material. För att kunna fÄ förstÄelse för barnens tankar Àr det viktigt att ha förstÄelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgÄr och formas utifrÄn.

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallÀrare upplevde den nya speciallÀrarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallÀrare som tagit ut en speciallÀrarexamen efter att speciallÀrarutbildningen Äterinfördes Är 2008. De nyexaminerade speciallÀrarna kan sÄledes sÀgas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta Àr vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien Àr att problematisera speciallÀrarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallÀrare.

Syftet med denna uppsats har varit att fÄ en inblick i hur pianot anvÀnds inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat pÄ och analyserat deras spel. Det följer Àven med en cd-skiva med ljudexempel frÄn intervjutillfÀllena. Vi pratade om karaktÀrsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras instÀllning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begrÀnsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.